Ordlista
Förklaringar av nyckeltal och begrepp som används på Skolkoll.
Meritvärde åk 9 Summan av en elevs 16 bästa betyg i årskurs 9, max 320 poäng (340 med moderna språk). Rikssnittet ligger runt 225–230. Läs mer Personalomsättning Andelen av personalstyrkan som byts ut under ett år. Hög personalomsättning kan tyda på instabilitet, rekryteringsproblem eller dålig arbetsmiljö. Läs mer Stabilitetsindex (personal) Ett sammansatt mått på hur stabil personalstyrkan är på en skola eller i en kommun, baserat på förändringar i lärarbehörighet och lärartäthet över tid. Läs mer Lärarbehörighet (behöriga lärare %) Andelen lärare med lärarlegitimation och behörighet i de ämnen de undervisar i. Läs mer Elev/lärare-kvot Antal elever per heltidsanställd lärare. Rikssnittet ligger runt 12. Läs mer Behörighet yrkesprogram (behörighet YR) Andelen elever i åk 9 som uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram. Rikssnittet ligger runt 85–87 %. Läs mer Gymnasiebehörighet Kraven för att en elev i årskurs 9 ska få söka nationella gymnasieprogram. Läs mer Skolformer i Sverige Grundskola, gymnasieskola, förskoleklass, fritidshem och andra skolformer — vad de innebär. Läs mer Huvudman och huvudmantyp Organisationen som driver skolan — kommun, stiftelse eller aktiebolag. Läs mer Koncern En grupp bolag med gemensamt moderbolag som driver fristående skolor. Läs mer Kostnad per elev Kommunens totala kostnad för grundskolan per elev och år. Varierar från under 100 000 till över 200 000 kr. Läs mer NP-resultat (nationella prov) Andelen elever med provbetyg A–B på nationella proven i åk 9. En extern kontrollpunkt utöver satta betyg. Läs mer Skolöken Kommuner med mycket få eller inga grundskolor. Skolkoll definierar skolöken som kommuner med högst 2 aktiva grundskolor. Läs mer SALSA — Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser Statistisk modell som jämför skolors resultat med vad som förväntas givet elevsammansättningen. Läs mer Modellberäknat meritvärde Det meritvärde SALSA-modellen beräknar att en skola borde uppnå, givet elevernas bakgrund. Läs mer Avvikelse (residual) Skillnaden mellan skolans faktiska meritvärde och det modellberäknade — positivt = bättre än förväntat. Läs mer DeSO-område SCB:s indelning av Sverige i ca 6 000 småområden. Används för socioekonomisk analys på Skolkoll. Läs mer Betygsskalan A–F Den sexgradiga betygsskalan som används i grundskolan och gymnasiet. A är högsta betyg, F betyder icke godkänt. Läs mer Betygspoäng Det numeriska värdet som varje betygssteg motsvarar vid beräkning av meritvärde. Läs mer Betygsinflation Fenomenet att betyg stiger över tid utan motsvarande kunskapsökning. Särskilt uppmärksammat i det svenska skolsystemet. Läs mer PISA Internationellt kunskapstest av 15-åringar i läsning, matematik och naturvetenskap, organiserat av OECD. Läs mer PIRLS Internationellt läsförståelsetest för elever i årskurs 4, genomfört av IEA vart femte år. Läs mer TIMSS Internationellt prov i matematik och naturvetenskap för elever i årskurs 4 och 8, genomfört av IEA. Läs mer Behörighet högskoleförberedande program Andelen elever i åk 9 med godkänt i minst 12 ämnen, inklusive svenska, engelska och matematik. Läs mer Genomströmning gymnasiet Andelen gymnasieelever som tar examen inom tre år. Ett viktigt kvalitetsmått för gymnasieskolor. Läs mer Likvärdig bedömning Principen att betyg ska sättas på samma grunder oavsett vilken skola eleven går på. Läs mer Kunskapskrav De krav som beskriver vad en elev ska kunna för varje betygsnivå i varje ämne, fastställda i kursplanen. Läs mer Grundskola Den obligatoriska skolformen för barn 6–16 år, från förskoleklass till årskurs 9. Läs mer Gymnasieskola Frivillig treårig utbildning efter grundskolan med 18 nationella program — yrkes- eller högskoleförberedande. Läs mer Förskoleklass Obligatorisk verksamhet för sexåringar sedan 2018. En bro mellan förskola och grundskola. Läs mer Fritidshem Pedagogisk verksamhet utanför skoltid för elever 6–13 år. Kompletterar grundskolans undervisning. Läs mer Fritidspedagog Personal i fritidshem med pedagogisk högskoleutbildning. Kallas numera grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Läs mer Öppen fritidsverksamhet Verksamhet för elever 10–13 år som ett alternativ till fritidshem. Kräver ingen anmälan. Läs mer Anpassad grundskola Grundskola anpassad för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Hette tidigare grundsärskola. Läs mer Anpassad gymnasieskola Gymnasieskola för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Hette tidigare gymnasiesärskola. Läs mer Specialskola Statliga skolor för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning. Drivs av SPSM. Läs mer Sameskola Grundskola med samisk profil för årskurs 1–6 i norra Sverige. Drivs av Sameskolstyrelsen. Läs mer SFI — Svenska för invandrare Kostnadsfri svenskundervisning för vuxna som saknar grundläggande kunskaper i svenska. Del av kommunal vuxenutbildning. Läs mer Komvux — kommunal vuxenutbildning Utbildning på grundläge- och gymnasienivå för vuxna. Inkluderar SFI och yrkesvux. Läs mer Yrkesvux Yrkesutbildningar inom komvux med extra statsbidrag, riktade mot bristyrken på arbetsmarknaden. Läs mer Introduktionsprogram (IM) Gymnasieprogram för elever som saknar behörighet till nationella program. Fem varianter finns. Läs mer Språkintroduktion Introduktionsprogram på gymnasiet för nyanlända elever som behöver lära sig svenska. Läs mer Gymnasieexamen Examensbeviset som utfärdas när en elev fullföljt ett nationellt gymnasieprogram. Krävs för högre studier eller yrke. Läs mer Särskilt stöd Insatser utöver ordinarie undervisning för elever som riskerar att inte nå målen. Kräver utredning och åtgärdsprogram. Läs mer Extra anpassningar Stöd inom ordinarie undervisning som inte kräver formellt beslut. Första steget innan särskilt stöd. Läs mer Åtgärdsprogram Formellt dokument som beskriver vilka stödinsatser en elev med särskilt stöd ska få. Beslutas av rektor. Läs mer Elevhälsa Samlingsbegrepp för skolans medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Läs mer Specialpedagog Utbildad pedagog med specialpedagogisk kompetens som utreder och stödjer elever med särskilda behov. Läs mer Speciallärare Lärare med specialpedagogisk utbildning som undervisar elever med särskilda behov i läs-, skriv- eller matematikinlärning. Läs mer Formativ bedömning Bedömning som syftar till att stödja elevens lärande genom återkoppling under pågående undervisning. Läs mer Summativ bedömning Bedömning som sammanfattar elevens kunskaper vid en viss tidpunkt, exempelvis betyg eller slutprov. Läs mer Inkludering Principen att alla elever, oavsett behov, ska undervisas i den ordinarie klassen med anpassat stöd. Läs mer Differentierad undervisning Att anpassa undervisningen efter elevernas olika förkunskaper, intressen och inlärningssätt inom samma klass. Läs mer Nyanlända elever Elever som nyligen invandrat till Sverige och påbörjat sin skolgång. Har rätt till kartläggning och särskilt stöd. Läs mer Studiehandledning på modersmålet Stödinsats där en flerspråkig handledare förklarar ämnesinnehåll på elevens modersmål parallellt med undervisningen. Läs mer Modersmålsundervisning Undervisning i elevens modersmål som erbjuds om det finns en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska. Läs mer Svenska som andraspråk (SVA) Ämne för elever som har ett annat modersmål än svenska. Undervisningen anpassas efter andraspråksinlärningens villkor. Läs mer Pedagogik Läran om undervisning och lärande — teori och metod för hur kunskap förmedlas och förvärvas. Läs mer Montessoripedagogik Pedagogisk inriktning som bygger på Maria Montessoris principer om individuellt lärande i förberedd miljö. Läs mer Waldorfpedagogik Pedagogisk inriktning grundad på Rudolf Steiners antroposofi — konstnärligt lärande i tolvårig rytm. Läs mer Skolverket Central förvaltningsmyndighet för skolan. Ansvarar för läroplaner, statistik, nationella prov och lärarlegitimation. Läs mer Skolinspektionen Tillsynsmyndighet som granskar kvaliteten i svenska skolor. Kan stänga skolor som inte uppfyller kraven. Läs mer SKR — Sveriges Kommuner och Regioner Arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner och regioner. Driver Kolada och deltar i skolpolitiken. Läs mer Lärarförbundet Fackförbund för lärare i förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola. Ingår i Sveriges Lärare sedan 2023. Läs mer Lärarnas Riksförbund Fackförbund för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Ingår i Sveriges Lärare sedan 2023. Läs mer Sveriges Lärare Nytt fackförbund bildat 2023 genom sammanslagning av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Läs mer SPSM — Specialpedagogiska skolmyndigheten Myndighet som driver specialskolor och ger specialpedagogiskt stöd till skolor i hela landet. Läs mer UKÄ — Universitetskanslersämbetet Myndighet som granskar kvaliteten i högre utbildning, inklusive lärarutbildningarna. Läs mer SIRIS SIRIS är Skolverkets äldre resultat- och kvalitetsinformationssystem för skolstatistik på skolenhets-, kommun- och riksnivå. Läs mer Kolada Kolada är RKA:s öppna databas med kommun- och regionnyckeltal, bland annat skolans kostnader, resultat och resurser. Läs mer Skolenhetsregistret Skolverkets register över alla skolenheter i Sverige (öppna, vilande och upphörda) med grunduppgifter om varje skola. Läs mer SCB — Statistiska centralbyrån Sveriges statistikmyndighet. Producerar DeSO-data, utbildningsstatistik och befolkningsdata som används i skolanalyser. Läs mer Skolplikt Alla barn bosatta i Sverige har skolplikt från förskoleklass till och med årskurs 9, vanligen 6–16 år. Läs mer Fritt skolval Rätten att välja skola oavsett var man bor. Infördes 1992 och är en grundpelare i det svenska skolsystemet. Läs mer Skolpeng Det belopp kommunen betalar per elev till den skola eleven går i. Följer eleven, oavsett kommunal eller fristående skola. Läs mer Statsbidrag Pengar som staten fördelar till kommuner och skolor utöver den ordinarie finansieringen. Ofta riktade mot specifika insatser. Läs mer Tillsyn Skolinspektionens granskning av att skolor följer lagar och regler. Kan leda till förelägganden eller stängning. Läs mer Skollagen Skollagen är huvudlagen för svensk skola och reglerar ansvar, rättigheter och krav från förskola till vuxenutbildning. Läs mer Läroplan Det styrdokument som beskriver skolans uppdrag, mål och innehåll. Nuvarande läroplaner är Lgr22 och Lgy11. Läs mer Kursplan Del av läroplanen som beskriver syfte, centralt innehåll och betygskriterier för ett enskilt ämne. Läs mer Likvärdighetsbidraget Statsbidrag riktat till skolor med störst utmaningar, baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund. Läs mer Kommun Sverige har 290 kommuner som ansvarar för att erbjuda skola till alla barn och unga som bor i kommunen. Läs mer Skolenhet En organisatorisk enhet med en rektor som ledare. En skola i Skolverkets mening. Läs mer Rektor Skolans pedagogiska ledare med ansvar för undervisningens kvalitet, personal och arbetsmiljö. Läs mer Förstelärare Karriärtjänst för lärare med särskilt ansvar för pedagogisk utveckling. Finansieras via statsbidrag. Läs mer Systematiskt kvalitetsarbete Skolans lagstadgade process att planera, följa upp och utveckla verksamheten utifrån resultat och analys. Läs mer Kommunal skola Skola med kommunen som huvudman. Finansieras direkt via kommunbudgeten och omfattas av närhetsprincipen. Läs mer Fristående skola (friskola) Skola med enskild huvudman — aktiebolag, stiftelse eller förening. Finansieras med skolpeng från kommunen. Läs mer Närhetsprincipen Urvalsregel för kommunala skolor som ger förtur åt elever som bor nära skolan. Läs mer Kötid Urvalsgrund som vissa fristående skolor använder. Ju längre en elev stått i kö, desto högre prioritet. Läs mer Skolsegregation Uppdelningen av elever mellan skolor utifrån socioekonomisk bakgrund, migrationsbakgrund eller föräldrars utbildning. Läs mer Kompensatoriskt uppdrag Skolans uppdrag att utjämna skillnader som beror på elevernas socioekonomiska bakgrund. Läs mer Högskolebehörighet Behörighet att söka till universitet och högskola. Kräver gymnasieexamen samt specifika ämnesbetyg. Läs mer Högskoleprovet Standardiserat kunskapsprov som ger ett alternativt meritvärde för antagning till högskolan. Läs mer Lärarlegitimation Krav för att få undervisa och sätta betyg i svenska skolor. Utfärdas av Skolverket efter godkänd utbildning. Läs mer Lärarutbildning Högskoleutbildning som leder till lärarexamen. Finns i fyra varianter beroende på skolform och ämnen. Läs mer Lovskola Undervisning under skollov för elever som riskerar att inte bli behöriga. Kommuner får statsbidrag för lovskola. Läs mer Skolskjuts Kommunens skyldighet att ordna kostnadsfri transport till skolan för elever med lång eller farlig skolväg. Läs mer Skolmat Alla elever i grundskolan och gymnasiet har rätt till kostnadsfria skolmåltider. Sverige är unikt i detta avseende. Läs mer Utvecklingssamtal Obligatoriskt samtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare minst en gång per termin om elevens utveckling. Läs mer Individuell utvecklingsplan (IUP) Skriftlig sammanfattning av elevens kunskapsutveckling och planerade insatser. Upprättas i årskurser utan betyg. Läs mer Timplan Den garanterade undervisningstiden per ämne i grundskolan, fastställd av regeringen. Läs mer Betyg från årskurs 6 Sedan 2012 sätts betyg från och med årskurs 6 i grundskolan. Tidigare sattes betyg först i årskurs 8. Läs mer Läroplikt vs skolplikt I Sverige gäller skolplikt (plikt att gå i skolan), inte läroplikt (plikt att uppnå visst lärande). Läs mer Skolranking Listor som rangordnar skolor efter resultatmått som meritvärde. Kan vara missvisande utan hänsyn till elevsammansättning. Läs mer Öppna jämförelser SKR:s årliga rapport som jämför kommuners skolresultat med nyckeltal och rankingar. Läs mer Skolenkäten Skolinspektionens enkät till elever, föräldrar och personal om trygghet, studiero och undervisning. Läs mer Trygghet i skolan Elevernas upplevda känsla av säkerhet och välmående i skolan. Mäts via Skolenkäten och egna enkäter. Läs mer Studiero En lugn och ordnad undervisningsmiljö där elever kan koncentrera sig. En utmaning i många svenska skolor. Läs mer Mobbning och kränkande behandling Mobbning och kränkande behandling i skolan ska anmälas, utredas och åtgärdas av skolan enligt skollagen. Läs mer Disciplinära åtgärder Disciplinära åtgärder är skollagens verktyg för trygghet och studiero, till exempel kvarsittning, omplacering och avstängning. Läs mer Diskrimineringslagen Lag som förbjuder diskriminering i skolan på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet med mera. Läs mer BEO — Barn- och elevombudet BEO är Barn- och elevombudet, en självständig funktion inom Skolinspektionen som driver ärenden om kränkande behandling. Läs mer Förberedelseklass Särskild undervisningsgrupp för nyanlända elever som behöver intensiv svenskundervisning. Läs mer Skolvalet (ansökan till skola) Processen där familjer ansöker till och väljer skola. Kommunerna administrerar skolvalet på olika sätt. Läs mer Kommunaliseringen Reformen 1991 då ansvaret för skolan överfördes från staten till kommunerna. En av de mest omdebatterade skolreformerna. Läs mer Friskolereformen Reformen 1992 som gav rätt att starta fristående skolor med offentlig finansiering. Införde fritt skolval. Läs mer Vinstförbud (skoldebatten) Det politiska förslaget att begränsa eller förbjuda vinstuttag ur skattefinansierad skolverksamhet. Läs mer Profilskola Skola med särskild pedagogisk inriktning som t.ex. Montessori, Waldorf, musikprofil eller idrottsprofil. Läs mer Resursskola Skola eller verksamhet för elever med stora stödbehov, t.ex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Läs mer NPF — Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Samlingsbegrepp för ADHD, autism, Tourettes och liknande tillstånd som påverkar kognition och beteende. Läs mer Skolfrånvaro (hemmasittare) Problematisk frånvaro från skolan, ofta kopplad till psykisk ohälsa, mobbning eller NPF. Ett växande problem. Läs mer Central rättning Försöksverksamhet där nationella prov rättas av extern lärare istället för elevens egna lärare. Läs mer Digitalisering i skolan Användningen av digitala verktyg och läromedel i undervisningen. En fråga om både möjligheter och risker. Läs mer Läromedel Böcker, digitala resurser och annat material som används i undervisningen. Kvaliteten varierar kraftigt. Läs mer Frånvarorapportering Skolans system för att registrera och meddela vårdnadshavare om elevers frånvaro, både giltig och ogiltig. Läs mer Garanterad undervisningstid Den minsta undervisningstid som varje elev har rätt till enligt timplanen. Ofta diskuterad i relation till uteblivna lektioner. Läs mer Språkval (moderna språk) Valet av ett tredje språk (franska, spanska, tyska m.fl.) från årskurs 6. Ger ett 17:e betyg i meritvärdet. Läs mer Praxisnära forskning Forskning som bedrivs nära skolans praktik, ofta i samarbete mellan forskare och verksamma lärare. Läs mer Kollegialt lärande Strukturerat samarbete mellan lärare för att utveckla undervisningen genom gemensam reflektion och erfarenhetsutbyte. Läs mer Elevpengsmodell (resursfördelning) Kommunens modell för att fördela resurser till skolor. Kan vara lika per elev eller behovsbaserad. Läs mer RegLab Forum för lärande om regional utveckling där regioner delar kunskap om bland annat kompetensförsörjning. Läs mer Offentlighetsprincipen (skoldokument) Principen att handlingar i kommunala skolor är offentliga. Gäller inte fullt ut för fristående skolor. Läs mer Kvalitetsrapport Skolans eller kommunens årliga redovisning av resultat, analys och åtgärder inom det systematiska kvalitetsarbetet. Läs mer Hemkommun Den kommun där eleven är folkbokförd. Hemkommunen har ansvar för skolplikt och betalar skolpengen. Läs mer Grundbelopp och tilläggsbelopp Grundbeloppet är den skolpeng varje elev genererar. Tilläggsbeloppet är extra ersättning för elever med stora stödbehov. Läs mer Nyanlända elevers rättigheter Nyanlända elever har rätt till kartläggning, prioriterad undervisning i svenska, studiehandledning och anpassad studiegång. Läs mer Gymnasiepoäng Måttenhet för kurser i gymnasieskolan. En kurs värderas till 50–200 poäng. Totalt krävs 2 500 poäng. Läs mer APL — Arbetsplatsförlagt lärande Praktikperioder på yrkesprogram där eleven lär sig på en riktig arbetsplats. Minst 15 veckor under gymnasiet. Läs mer Gymnasiearbete Avslutande projekt på gymnasiet som visar att eleven kan tillämpa programmets kunskaper. Krävs för examen. Läs mer Folkbildning Frivillig utbildning via folkhögskolor och studieförbund utanför det formella utbildningssystemet. Läs mer Folkhögskola Utbildningsform som erbjuder kurser på grund- och gymnasienivå samt specialkurser. Ger ofta högskolebehörighet. Läs mer YH — Yrkeshögskola Eftergymnasial yrkesutbildning med nära koppling till arbetsmarknaden. Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om utbudet. Läs mer Socioekonomisk bakgrund Familjens utbildningsnivå, inkomst och sociala position. Den starkaste prediktorn för elevers skolresultat. Läs mer Utbildningsnivå Befolkningens formella utbildningsnivå — viktig bakgrundsvariabel för att förstå skolresultat. Läs mer Skolkommissionen Statlig utredning (2015–2017) som föreslog åtgärder för ökad likvärdighet och höjda resultat i den svenska skolan. Läs mer OECD och utbildning Internationell organisation som driver PISA-undersökningen och publicerar utbildningsanalyser som påverkar svensk skolpolitik. Läs mer Betygsstatistik Sammanställning av betygsresultat per skola, kommun och riket. Publiceras årligen av Skolverket. Läs mer Skolenhetskod Skolenhetskod är Skolverkets unika kod för en skolenhet och används för att koppla statistik till rätt skola. Läs mer Organisationsnummer (skola) Juridiskt identitetsnummer för huvudmannen som driver skolan. Används för att identifiera koncerntillhörighet. Läs mer Riksprislistan Skolverkets lista med bidragsbelopp per program för elever som går i gymnasieskola i annan kommun. Läs mer Antagningspoäng Det lägsta meritvärde som krävdes för att bli antagen till ett gymnasieprogram föregående år. Läs mer Pedagogisk planering Lärarens planering av undervisningen utifrån kursplanens syfte, centrala innehåll och betygskriterier. Läs mer Beprövad erfarenhet Lärares systematiskt dokumenterade och utvärderade erfarenhet, jämställd med vetenskaplig grund i skollagen. Läs mer Studie- och yrkesvägledare (SYV) Skolans personal som vägleder elever i val av utbildning och yrke. Ska finnas tillgänglig på varje skola. Läs mer Sameskolstyrelsen Statlig myndighet som ansvarar för sameskolan och samisk utbildning i Sverige. Läs mer Elevpeng Informellt begrepp för skolpeng — det belopp kommunen betalar per elev till skolan. Läs mer Skolbibliotek Alla elever i grundskolan och gymnasiet ska ha tillgång till skolbibliotek. Regleras i skollagen. Läs mer Skolväsendet Samlingsbegrepp för all offentligt finansierad utbildning i Sverige — från förskola till vuxenutbildning. Läs mer Nationella program (gymnasiet) De 18 gymnasieprogram som finns i Sverige — 6 högskoleförberedande och 12 yrkesprogram. Läs mer Kommunalt aktivitetsansvar Kommunens skyldighet att hålla kontakt med och erbjuda insatser till ungdomar 16–20 år som varken studerar eller arbetar. Läs mer Elevinflytande och elevdemokrati Elevernas rätt att påverka sin utbildning och skolmiljö. Regleras i skollagen och läroplanen. Läs mer Konfessionella skolor Fristående skolor med religiös inriktning. Undervisningen ska vara icke-konfessionell men profilen får prägla övrig verksamhet. Läs mer Betygsrätt Rätten att sätta betyg. Sedan 2015 krävs lärarlegitimation och behörighet i ämnet för att självständigt sätta betyg. Läs mer Sambedömning Att lärare bedömer elevarbeten tillsammans för att öka samstämmigheten i betygssättning. Läs mer Läslyftet Skolverkets fortbildningsprogram för lärare med fokus på läs- och skrivutveckling i alla ämnen. Läs mer Matematiklyftet Skolverkets fortbildningsprogram för matematiklärare. Sveriges största satsning på fortbildning i matematik. Läs mer Rektorsprogrammet Statlig befattningsutbildning för rektorer. Obligatorisk inom två år efter tillträde som rektor. Läs mer Skolpolitik Den politiska styrningen av skolan — på riksnivå genom riksdagen och på lokal nivå genom kommunfullmäktige. Läs mer Decentralisering av skolan Förskjutningen av ansvar från stat till kommun som präglar det svenska skolsystemet sedan 1990-talet. Läs mer Återförstatligande Det politiska förslaget att överföra ansvaret för skolan tillbaka från kommuner till staten. Läs mer Digital kompetens Förmågan att använda digitala verktyg, förhålla sig kritiskt till information och agera ansvarsfullt online. Läs mer Uppskjuten skolstart Möjligheten att skjuta upp skolstarten ett år för barn som bedöms inte vara redo. Beslutas av hemkommunen. Läs mer Entreprenöriellt lärande Pedagogiskt förhållningssätt som utvecklar kreativitet, initiativförmåga och företagsamhet hos eleverna. Läs mer Bedömningsstöd Material från Skolverket som hjälper lärare att bedöma elevers kunskaper i olika ämnen och årskurser. Läs mer Skolpliktsbevakning Kommunens ansvar att se till att alla skolpliktiga barn fullgör sin skolplikt. Inkluderar frånvarouppföljning. Läs mer TALIS OECD:s internationella lärar- och rektorsundersökning som jämför lärares arbetsvillkor och undervisningsmetoder. Läs mer Lärarbristen Bristen på behöriga lärare i svenska skolor. Skolverket beräknar ett behov av tiotusentals nya lärare. Läs mer Skolkurator Socionom i elevhälsan som ger socialt stöd, samtalsstöd och arbetar med psykosociala frågor. Läs mer Skolsköterska Sjuksköterska i elevhälsan som ansvarar för hälsokontroller, vaccinationer och medicinsk rådgivning. Läs mer Pedagogiskt ledarskap Rektorns roll att leda och utveckla undervisningen. Forskning visar att det har stor påverkan på skolresultat. Läs mer Elevaktiv undervisning Undervisningsmetoder där eleverna är aktiva deltagare i lärprocessen, snarare än passiva mottagare. Läs mer Lärarlönelyftet Statsbidrag som ger lönetillägg till särskilt skickliga lärare. Upp till 5 000 kr/månad. Läs mer Lektor (i skolan) Karriärtjänst för lärare med forskarutbildning. Ger ett lönetillägg på minst 10 000 kr/månad. Läs mer VFU — Verksamhetsförlagd utbildning Praktikperioder i lärarutbildningen där studenten undervisar på en skola under handledning. Läs mer Fortbildning för lärare Kompetensutveckling för verksamma lärare. Kan ske genom kurser, kollegialt lärande eller nationella program. Läs mer Mål- och resultatstyrning Mål- och resultatstyrning är skolans styrmodell där nationella mål följs upp genom resultat, analys och kvalitetsarbete. Läs mer Huvudmannaskap Det juridiska ansvaret att driva en skola. Kan vara kommunalt (kommunen) eller enskilt (privat aktör). Läs mer Spetsutbildning Försöksverksamhet som ger gymnasieelever möjlighet att läsa universitetskurser parallellt med gymnasiet. Läs mer Praktisk-estetiska ämnen Ämnen som bild, musik, slöjd, idrott och hem- och konsumentkunskap. Har en särskild roll i läroplanen. Läs mer Ämnesövergripande undervisning Undervisning som integrerar flera ämnen kring gemensamma teman eller frågeställningar. Läs mer Den svenska skolmodellen Kombinationen av fritt skolval, skolpeng, decentralisering och friskolor som gör det svenska skolsystemet unikt. Läs mer Arbetsro Synonym till studiero — en lugn och fokuserad lärmiljö i klassrummet. Läs mer Skolpengsutredningen Statlig utredning om skolans finansiering, med fokus på lika villkor mellan kommunala och fristående skolor. Läs mer Fri kvot Urvalsgrund där en andel av platserna fördelas genom lottning eller andra kriterier utöver betyg. Läs mer Skolväsendets överklagandenämnd Nämnd som prövar överklaganden av bland annat åtgärdsprogram, skolplaceringar och avstängningar. Läs mer Nationella prov i matematik Obligatoriska prov i matematik i årskurs 3, 6 och 9 samt på gymnasiet. Testar aritmetik, algebra, geometri och statistik. Läs mer Skolverkets öppna API Programmerbart gränssnitt för att hämta skolstatistik maskinellt. Används av Skolkoll och andra tjänster. Läs mer Upptagningsområde Upptagningsområde betyder det geografiska område som en kommun använder för skolplacering enligt närhetsprincipen. Läs mer GIA — Gymnasieintagningen Regional samverkan kring gymnasieantagning. Kommuner samverkar om gemensamt antagningssystem. Läs mer Föräldrasamverkan Samarbetet mellan skola och hem. Inkluderar föräldramöten, utvecklingssamtal och löpande kommunikation. Läs mer Flerspråkighet Att kunna kommunicera på flera språk. En tillgång i undervisningen som skolan ska ta tillvara och utveckla. Läs mer Hållbar utveckling i läroplanen Ämnesövergripande perspektiv i läroplanen som ska genomsyra all undervisning. Omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Läs mer Jämställdhet i skolan Skolans uppdrag att aktivt motverka könsstereotyper och ge flickor och pojkar lika förutsättningar. Läs mer Internationell klass/profil Skolor eller klasser med internationell inriktning, ofta med undervisning delvis på engelska. Läs mer Rättssäker bedömning Principen att betygssättning ska vara transparent, konsekvent och möjlig att förklara och motivera. Läs mer Elevråd Elevernas formella organ för inflytande på skolan. Väljs av eleverna och representerar dem i frågor om skolmiljö och verksamhet. Läs mer Samverkan skola-arbetsliv Kontakter och samarbete mellan skolan och arbetslivet. Inkluderar prao, studiebesök och branschsamverkan. Läs mer VAL (Vidareutbildning av lärare) Kompletterande pedagogisk utbildning för yrkesverksamma i skolan som saknar lärarexamen. Individuell studieplan baserad på förkunskaper. Läs mer Karriärtjänster (förstelärare och lektor) Statligt finansierade karriärsteg för lärare med lönetillägg. Förstelärare får minst 5 000 kr/mån, lektorer minst 10 000 kr/mån. Läs mer Personalomsättning och arbetsvillkor Andelen personal som slutar och ersätts under ett år. Hög omsättning kan indikera bristande arbetsvillkor och påverkar undervisningens kvalitet. Läs mer Skolkoll-score Sammanvägd kvalitetspoäng (0–100) som kombinerar resultat, personal, mervärde, trygghet och resurser till ett enda jämförbart tal. Läs mer Trygghetsindex Sammanvägt trygghetspoäng (0–100) baserad på fyra Skolenkätsdimensioner: trygghet, studiero, anti-mobbning och personalens bedömning. Läs mer
Saknar du ett begrepp? Skriv till info@skolkoll.se.
Tillbaka till sökningen
Se även verktyg för journalister, det svenska skolsystemet och tolkningsguider.