Ordlista
Förklaringar av nyckeltal och begrepp som används på Skolkoll.
Meritvärde åk 9 Summan av en elevs 16 bästa betyg i årskurs 9, max 320 poäng (340 med moderna språk). Rikssnittet ligger runt 225–230. Läs mer → Personalomsättning Andelen av personalstyrkan som byts ut under ett år. Hög personalomsättning kan tyda på instabilitet, rekryteringsproblem eller dålig arbetsmiljö. Läs mer → Stabilitetsindex (personal) Ett sammansatt mått på hur stabil personalstyrkan är på en skola eller i en kommun, baserat på förändringar i lärarbehörighet och lärartäthet över tid. Läs mer → Lärarbehörighet (behöriga lärare %) Andelen lärare med lärarlegitimation och behörighet i de ämnen de undervisar i. Läs mer → Elev/lärare-kvot Antal elever per heltidsanställd lärare. Rikssnittet ligger runt 12. Läs mer → Behörighet yrkesprogram (behörighet YR) Andelen elever i åk 9 som uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram. Rikssnittet ligger runt 85–87 %. Läs mer → Skolformer i Sverige Grundskola, gymnasieskola, förskoleklass, fritidshem och andra skolformer — vad de innebär. Läs mer → Huvudman och huvudmantyp Organisationen som driver skolan — kommun, stiftelse eller aktiebolag. Läs mer → Koncern En grupp bolag med gemensamt moderbolag som driver fristående skolor. Läs mer → Kostnad per elev Kommunens totala kostnad för grundskolan per elev och år. Varierar från under 100 000 till över 200 000 kr. Läs mer → NP-resultat (nationella prov) Andelen elever med provbetyg A–B på nationella proven i åk 9. En extern kontrollpunkt utöver satta betyg. Läs mer → Skolöken Kommuner med mycket få eller inga grundskolor. Skolkoll definierar skolöken som kommuner med högst 2 aktiva grundskolor. Läs mer → SALSA — Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser Statistisk modell som jämför skolors resultat med vad som förväntas givet elevsammansättningen. Läs mer → Modellberäknat meritvärde Det meritvärde SALSA-modellen beräknar att en skola borde uppnå, givet elevernas bakgrund. Läs mer → Avvikelse (residual) Skillnaden mellan skolans faktiska meritvärde och det modellberäknade — positivt = bättre än förväntat. Läs mer → DeSO-område SCB:s indelning av Sverige i ca 6 000 småområden. Används för socioekonomisk analys på Skolkoll. Läs mer → Betygsskalan A–F Den sexgradiga betygsskalan som används i grundskolan och gymnasiet. A är högsta betyg, F betyder icke godkänt. Läs mer → Betygspoäng Det numeriska värdet som varje betygssteg motsvarar vid beräkning av meritvärde. Läs mer → Betygsinflation Fenomenet att betyg stiger över tid utan motsvarande kunskapsökning. Särskilt uppmärksammat i det svenska skolsystemet. Läs mer → PISA Internationellt kunskapstest av 15-åringar i läsning, matematik och naturvetenskap, organiserat av OECD. Läs mer → PIRLS Internationellt läsförståelsetest för elever i årskurs 4, genomfört av IEA vart femte år. Läs mer → TIMSS Internationellt prov i matematik och naturvetenskap för elever i årskurs 4 och 8, genomfört av IEA. Läs mer → Behörighet högskoleförberedande program Andelen elever i åk 9 med godkänt i minst 12 ämnen, inklusive svenska, engelska och matematik. Läs mer → Genomströmning gymnasiet Andelen gymnasieelever som tar examen inom tre år. Ett viktigt kvalitetsmått för gymnasieskolor. Läs mer → Likvärdig bedömning Principen att betyg ska sättas på samma grunder oavsett vilken skola eleven går på. Läs mer → Kunskapskrav De krav som beskriver vad en elev ska kunna för varje betygsnivå i varje ämne, fastställda i kursplanen. Läs mer → Grundskola Den obligatoriska skolformen för barn 6–16 år, från förskoleklass till årskurs 9. Läs mer → Gymnasieskola Frivillig treårig utbildning efter grundskolan med 18 nationella program — yrkes- eller högskoleförberedande. Läs mer → Förskoleklass Obligatorisk verksamhet för sexåringar sedan 2018. En bro mellan förskola och grundskola. Läs mer → Fritidshem Pedagogisk verksamhet utanför skoltid för elever 6–13 år. Kompletterar grundskolans undervisning. Läs mer → Fritidspedagog Personal i fritidshem med pedagogisk högskoleutbildning. Kallas numera grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Läs mer → Öppen fritidsverksamhet Verksamhet för elever 10–13 år som ett alternativ till fritidshem. Kräver ingen anmälan. Läs mer → Anpassad grundskola Grundskola anpassad för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Hette tidigare grundsärskola. Läs mer → Anpassad gymnasieskola Gymnasieskola för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Hette tidigare gymnasiesärskola. Läs mer → Specialskola Statliga skolor för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning. Drivs av SPSM. Läs mer → Sameskola Grundskola med samisk profil för årskurs 1–6 i norra Sverige. Drivs av Sameskolstyrelsen. Läs mer → SFI — Svenska för invandrare Kostnadsfri svenskundervisning för vuxna som saknar grundläggande kunskaper i svenska. Del av kommunal vuxenutbildning. Läs mer → Komvux — kommunal vuxenutbildning Utbildning på grundläge- och gymnasienivå för vuxna. Inkluderar SFI och yrkesvux. Läs mer → Yrkesvux Yrkesutbildningar inom komvux med extra statsbidrag, riktade mot bristyrken på arbetsmarknaden. Läs mer → Introduktionsprogram (IM) Gymnasieprogram för elever som saknar behörighet till nationella program. Fem varianter finns. Läs mer → Språkintroduktion Introduktionsprogram på gymnasiet för nyanlända elever som behöver lära sig svenska. Läs mer → Gymnasieexamen Examensbeviset som utfärdas när en elev fullföljt ett nationellt gymnasieprogram. Krävs för högre studier eller yrke. Läs mer → Särskilt stöd Insatser utöver ordinarie undervisning för elever som riskerar att inte nå målen. Kräver utredning och åtgärdsprogram. Läs mer → Extra anpassningar Stöd inom ordinarie undervisning som inte kräver formellt beslut. Första steget innan särskilt stöd. Läs mer → Åtgärdsprogram Formellt dokument som beskriver vilka stödinsatser en elev med särskilt stöd ska få. Beslutas av rektor. Läs mer → Elevhälsa Samlingsbegrepp för skolans medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Läs mer → Specialpedagog Utbildad pedagog med specialpedagogisk kompetens som utreder och stödjer elever med särskilda behov. Läs mer → Speciallärare Lärare med specialpedagogisk utbildning som undervisar elever med särskilda behov i läs-, skriv- eller matematikinlärning. Läs mer → Formativ bedömning Bedömning som syftar till att stödja elevens lärande genom återkoppling under pågående undervisning. Läs mer → Summativ bedömning Bedömning som sammanfattar elevens kunskaper vid en viss tidpunkt, exempelvis betyg eller slutprov. Läs mer → Inkludering Principen att alla elever, oavsett behov, ska undervisas i den ordinarie klassen med anpassat stöd. Läs mer → Differentierad undervisning Att anpassa undervisningen efter elevernas olika förkunskaper, intressen och inlärningssätt inom samma klass. Läs mer → Nyanlända elever Elever som nyligen invandrat till Sverige och påbörjat sin skolgång. Har rätt till kartläggning och särskilt stöd. Läs mer → Studiehandledning på modersmålet Stödinsats där en flerspråkig handledare förklarar ämnesinnehåll på elevens modersmål parallellt med undervisningen. Läs mer → Modersmålsundervisning Undervisning i elevens modersmål som erbjuds om det finns en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska. Läs mer → Svenska som andraspråk (SVA) Ämne för elever som har ett annat modersmål än svenska. Undervisningen anpassas efter andraspråksinlärningens villkor. Läs mer → Skolverket Central förvaltningsmyndighet för skolan. Ansvarar för läroplaner, statistik, nationella prov och lärarlegitimation. Läs mer → Skolinspektionen Tillsynsmyndighet som granskar kvaliteten i svenska skolor. Kan stänga skolor som inte uppfyller kraven. Läs mer → SKR — Sveriges Kommuner och Regioner Arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner och regioner. Driver Kolada och deltar i skolpolitiken. Läs mer → Lärarförbundet Fackförbund för lärare i förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola. Ingår i Sveriges Lärare sedan 2023. Läs mer → Lärarnas Riksförbund Fackförbund för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Ingår i Sveriges Lärare sedan 2023. Läs mer → Sveriges Lärare Nytt fackförbund bildat 2023 genom sammanslagning av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Läs mer → SPSM — Specialpedagogiska skolmyndigheten Myndighet som driver specialskolor och ger specialpedagogiskt stöd till skolor i hela landet. Läs mer → UKÄ — Universitetskanslersämbetet Myndighet som granskar kvaliteten i högre utbildning, inklusive lärarutbildningarna. Läs mer → SIRIS Skolverkets informationssystem om skolresultat. Här publiceras meritvärden, NP-resultat och annan statistik. Läs mer → Kolada Databas med nyckeltal för kommuner och regioner, driven av RKA. Viktig källa för skolstatistik på kommunnivå. Läs mer → Skolenhetsregistret Skolverkets register över alla aktiva skolenheter i Sverige med grunduppgifter om varje skola. Läs mer → SCB — Statistiska centralbyrån Sveriges statistikmyndighet. Producerar DeSO-data, utbildningsstatistik och befolkningsdata som används i skolanalyser. Läs mer → Skolplikt Alla barn bosatta i Sverige har skolplikt från förskoleklass till och med årskurs 9, vanligen 6–16 år. Läs mer → Fritt skolval Rätten att välja skola oavsett var man bor. Infördes 1992 och är en grundpelare i det svenska skolsystemet. Läs mer → Skolpeng Det belopp kommunen betalar per elev till den skola eleven går i. Följer eleven, oavsett kommunal eller fristående skola. Läs mer → Statsbidrag Pengar som staten fördelar till kommuner och skolor utöver den ordinarie finansieringen. Ofta riktade mot specifika insatser. Läs mer → Tillsyn Skolinspektionens granskning av att skolor följer lagar och regler. Kan leda till förelägganden eller stängning. Läs mer → Skollagen Den lag som reglerar all utbildning i Sverige, från förskola till vuxenutbildning. Beslutades 2010. Läs mer → Läroplan Det styrdokument som beskriver skolans uppdrag, mål och innehåll. Nuvarande läroplaner är Lgr22 och Lgy11. Läs mer → Kursplan Del av läroplanen som beskriver syfte, centralt innehåll och betygskriterier för ett enskilt ämne. Läs mer → Likvärdighetsbidraget Statsbidrag riktat till skolor med störst utmaningar, baserat på elevernas socioekonomiska bakgrund. Läs mer → Kommun Sverige har 290 kommuner som ansvarar för att erbjuda skola till alla barn och unga som bor i kommunen. Läs mer → Skolenhet En organisatorisk enhet med en rektor som ledare. En skola i Skolverkets mening. Läs mer → Rektor Skolans pedagogiska ledare med ansvar för undervisningens kvalitet, personal och arbetsmiljö. Läs mer → Förstelärare Karriärtjänst för lärare med särskilt ansvar för pedagogisk utveckling. Finansieras via statsbidrag. Läs mer → Systematiskt kvalitetsarbete Skolans lagstadgade process att planera, följa upp och utveckla verksamheten utifrån resultat och analys. Läs mer → Fristående skola (friskola) Skola med enskild huvudman — aktiebolag, stiftelse eller förening. Finansieras med skolpeng från kommunen. Läs mer → Närhetsprincipen Urvalsregel för kommunala skolor som ger förtur åt elever som bor nära skolan. Läs mer → Kötid Urvalsgrund som vissa fristående skolor använder. Ju längre en elev stått i kö, desto högre prioritet. Läs mer → Skolsegregation Uppdelningen av elever mellan skolor utifrån socioekonomisk bakgrund, migrationsbakgrund eller föräldrars utbildning. Läs mer → Kompensatoriskt uppdrag Skolans uppdrag att utjämna skillnader som beror på elevernas socioekonomiska bakgrund. Läs mer → Högskolebehörighet Behörighet att söka till universitet och högskola. Kräver gymnasieexamen samt specifika ämnesbetyg. Läs mer → Högskoleprovet Standardiserat kunskapsprov som ger ett alternativt meritvärde för antagning till högskolan. Läs mer → Lärarlegitimation Krav för att få undervisa och sätta betyg i svenska skolor. Utfärdas av Skolverket efter godkänd utbildning. Läs mer → Lärarutbildning Högskoleutbildning som leder till lärarexamen. Finns i fyra varianter beroende på skolform och ämnen. Läs mer → Lovskola Undervisning under skollov för elever som riskerar att inte bli behöriga. Kommuner får statsbidrag för lovskola. Läs mer → Skolskjuts Kommunens skyldighet att ordna kostnadsfri transport till skolan för elever med lång eller farlig skolväg. Läs mer → Skolmat Alla elever i grundskolan och gymnasiet har rätt till kostnadsfria skolmåltider. Sverige är unikt i detta avseende. Läs mer → Utvecklingssamtal Obligatoriskt samtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare minst en gång per termin om elevens utveckling. Läs mer → Individuell utvecklingsplan (IUP) Skriftlig sammanfattning av elevens kunskapsutveckling och planerade insatser. Upprättas i årskurser utan betyg. Läs mer → Timplan Den garanterade undervisningstiden per ämne i grundskolan, fastställd av regeringen. Läs mer → Betyg från årskurs 6 Sedan 2012 sätts betyg från och med årskurs 6 i grundskolan. Tidigare sattes betyg först i årskurs 8. Läs mer → Läroplikt vs skolplikt I Sverige gäller skolplikt (plikt att gå i skolan), inte läroplikt (plikt att uppnå visst lärande). Läs mer → Skolranking Listor som rangordnar skolor efter resultatmått som meritvärde. Kan vara missvisande utan hänsyn till elevsammansättning. Läs mer → Öppna jämförelser SKR:s årliga rapport som jämför kommuners skolresultat med nyckeltal och rankingar. Läs mer → Skolenkäten Skolinspektionens enkät till elever, föräldrar och personal om trygghet, studiero och undervisning. Läs mer → Trygghet i skolan Elevernas upplevda känsla av säkerhet och välmående i skolan. Mäts via Skolenkäten och egna enkäter. Läs mer → Studiero En lugn och ordnad undervisningsmiljö där elever kan koncentrera sig. En utmaning i många svenska skolor. Läs mer → Mobbning och kränkande behandling Upprepad negativ behandling av en elev. Skolan har enligt lag skyldighet att utreda och åtgärda. Läs mer → Disciplinära åtgärder Åtgärder som lärare och rektor kan vidta för att upprätthålla ordning, som utvisning eller omplacering. Läs mer → Diskrimineringslagen Lag som förbjuder diskriminering i skolan på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet med mera. Läs mer → BEO — Barn- och elevombudet Funktion inom Skolinspektionen som företräder elever som utsatts för kränkande behandling. Läs mer → Förberedelseklass Särskild undervisningsgrupp för nyanlända elever som behöver intensiv svenskundervisning. Läs mer → Skolvalet (ansökan till skola) Processen där familjer ansöker till och väljer skola. Kommunerna administrerar skolvalet på olika sätt. Läs mer → Kommunaliseringen Reformen 1991 då ansvaret för skolan överfördes från staten till kommunerna. En av de mest omdebatterade skolreformerna. Läs mer → Friskolereformen Reformen 1992 som gav rätt att starta fristående skolor med offentlig finansiering. Införde fritt skolval. Läs mer → Vinstförbud (skoldebatten) Det politiska förslaget att begränsa eller förbjuda vinstuttag ur skattefinansierad skolverksamhet. Läs mer → Profilskola Skola med särskild pedagogisk inriktning som t.ex. Montessori, Waldorf, musikprofil eller idrottsprofil. Läs mer → Resursskola Skola eller verksamhet för elever med stora stödbehov, t.ex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Läs mer → NPF — Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Samlingsbegrepp för ADHD, autism, Tourettes och liknande tillstånd som påverkar kognition och beteende. Läs mer → Skolfrånvaro (hemmasittare) Problematisk frånvaro från skolan, ofta kopplad till psykisk ohälsa, mobbning eller NPF. Ett växande problem. Läs mer → Central rättning Försöksverksamhet där nationella prov rättas av extern lärare istället för elevens egna lärare. Läs mer → Digitalisering i skolan Användningen av digitala verktyg och läromedel i undervisningen. En fråga om både möjligheter och risker. Läs mer → Läromedel Böcker, digitala resurser och annat material som används i undervisningen. Kvaliteten varierar kraftigt. Läs mer → Frånvarorapportering Skolans system för att registrera och meddela vårdnadshavare om elevers frånvaro, både giltig och ogiltig. Läs mer → Garanterad undervisningstid Den minsta undervisningstid som varje elev har rätt till enligt timplanen. Ofta diskuterad i relation till uteblivna lektioner. Läs mer → Språkval (moderna språk) Valet av ett tredje språk (franska, spanska, tyska m.fl.) från årskurs 6. Ger ett 17:e betyg i meritvärdet. Läs mer → Praxisnära forskning Forskning som bedrivs nära skolans praktik, ofta i samarbete mellan forskare och verksamma lärare. Läs mer → Kollegialt lärande Strukturerat samarbete mellan lärare för att utveckla undervisningen genom gemensam reflektion och erfarenhetsutbyte. Läs mer → Elevpengsmodell (resursfördelning) Kommunens modell för att fördela resurser till skolor. Kan vara lika per elev eller behovsbaserad. Läs mer → RegLab Forum för lärande om regional utveckling där regioner delar kunskap om bland annat kompetensförsörjning. Läs mer → Offentlighetsprincipen (skoldokument) Principen att handlingar i kommunala skolor är offentliga. Gäller inte fullt ut för fristående skolor. Läs mer → Kvalitetsrapport Skolans eller kommunens årliga redovisning av resultat, analys och åtgärder inom det systematiska kvalitetsarbetet. Läs mer → Hemkommun Den kommun där eleven är folkbokförd. Hemkommunen har ansvar för skolplikt och betalar skolpengen. Läs mer → Grundbelopp och tilläggsbelopp Grundbeloppet är den skolpeng varje elev genererar. Tilläggsbeloppet är extra ersättning för elever med stora stödbehov. Läs mer → Nyanlända elevers rättigheter Nyanlända elever har rätt till kartläggning, prioriterad undervisning i svenska, studiehandledning och anpassad studiegång. Läs mer → Gymnasiepoäng Måttenhet för kurser i gymnasieskolan. En kurs värderas till 50–200 poäng. Totalt krävs 2 500 poäng. Läs mer → APL — Arbetsplatsförlagt lärande Praktikperioder på yrkesprogram där eleven lär sig på en riktig arbetsplats. Minst 15 veckor under gymnasiet. Läs mer → Gymnasiearbete Avslutande projekt på gymnasiet som visar att eleven kan tillämpa programmets kunskaper. Krävs för examen. Läs mer → Folkbildning Frivillig utbildning via folkhögskolor och studieförbund utanför det formella utbildningssystemet. Läs mer → Folkhögskola Utbildningsform som erbjuder kurser på grund- och gymnasienivå samt specialkurser. Ger ofta högskolebehörighet. Läs mer → YH — Yrkeshögskola Eftergymnasial yrkesutbildning med nära koppling till arbetsmarknaden. Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om utbudet. Läs mer → Socioekonomisk bakgrund Familjens utbildningsnivå, inkomst och sociala position. Den starkaste prediktorn för elevers skolresultat. Läs mer → Utbildningsnivå Befolkningens formella utbildningsnivå — viktig bakgrundsvariabel för att förstå skolresultat. Läs mer → Skolkommissionen Statlig utredning (2015–2017) som föreslog åtgärder för ökad likvärdighet och höjda resultat i den svenska skolan. Läs mer → OECD och utbildning Internationell organisation som driver PISA-undersökningen och publicerar utbildningsanalyser som påverkar svensk skolpolitik. Läs mer → Betygsstatistik Sammanställning av betygsresultat per skola, kommun och riket. Publiceras årligen av Skolverket. Läs mer → Skolenhetskod Unik identifierare för varje skolenhet i Skolverkets register. Används för att koppla statistik till rätt skola. Läs mer → Organisationsnummer (skola) Juridiskt identitetsnummer för huvudmannen som driver skolan. Används för att identifiera koncerntillhörighet. Läs mer → Riksprislistan Skolverkets lista med bidragsbelopp per program för elever som går i gymnasieskola i annan kommun. Läs mer → Antagningspoäng Det lägsta meritvärde som krävdes för att bli antagen till ett gymnasieprogram föregående år. Läs mer → Pedagogisk planering Lärarens planering av undervisningen utifrån kursplanens syfte, centrala innehåll och betygskriterier. Läs mer → Beprövad erfarenhet Lärares systematiskt dokumenterade och utvärderade erfarenhet, jämställd med vetenskaplig grund i skollagen. Läs mer → Studie- och yrkesvägledare (SYV) Skolans personal som vägleder elever i val av utbildning och yrke. Ska finnas tillgänglig på varje skola. Läs mer → Sameskolstyrelsen Statlig myndighet som ansvarar för sameskolan och samisk utbildning i Sverige. Läs mer → Elevpeng Informellt begrepp för skolpeng — det belopp kommunen betalar per elev till skolan. Läs mer → Skolbibliotek Alla elever i grundskolan och gymnasiet ska ha tillgång till skolbibliotek. Regleras i skollagen. Läs mer → Skolväsendet Samlingsbegrepp för all offentligt finansierad utbildning i Sverige — från förskola till vuxenutbildning. Läs mer → Nationella program (gymnasiet) De 18 gymnasieprogram som finns i Sverige — 6 högskoleförberedande och 12 yrkesprogram. Läs mer → Kommunalt aktivitetsansvar Kommunens skyldighet att hålla kontakt med och erbjuda insatser till ungdomar 16–20 år som varken studerar eller arbetar. Läs mer → Elevinflytande och elevdemokrati Elevernas rätt att påverka sin utbildning och skolmiljö. Regleras i skollagen och läroplanen. Läs mer → Konfessionella skolor Fristående skolor med religiös inriktning. Undervisningen ska vara icke-konfessionell men profilen får prägla övrig verksamhet. Läs mer → Betygsrätt Rätten att sätta betyg. Sedan 2015 krävs lärarlegitimation och behörighet i ämnet för att självständigt sätta betyg. Läs mer → Sambedömning Att lärare bedömer elevarbeten tillsammans för att öka samstämmigheten i betygssättning. Läs mer → Läslyftet Skolverkets fortbildningsprogram för lärare med fokus på läs- och skrivutveckling i alla ämnen. Läs mer → Matematiklyftet Skolverkets fortbildningsprogram för matematiklärare. Sveriges största satsning på fortbildning i matematik. Läs mer → Rektorsprogrammet Statlig befattningsutbildning för rektorer. Obligatorisk inom två år efter tillträde som rektor. Läs mer → Skolpolitik Den politiska styrningen av skolan — på riksnivå genom riksdagen och på lokal nivå genom kommunfullmäktige. Läs mer → Decentralisering av skolan Förskjutningen av ansvar från stat till kommun som präglar det svenska skolsystemet sedan 1990-talet. Läs mer → Återförstatligande Det politiska förslaget att överföra ansvaret för skolan tillbaka från kommuner till staten. Läs mer → Digital kompetens Förmågan att använda digitala verktyg, förhålla sig kritiskt till information och agera ansvarsfullt online. Läs mer → Uppskjuten skolstart Möjligheten att skjuta upp skolstarten ett år för barn som bedöms inte vara redo. Beslutas av hemkommunen. Läs mer → Entreprenöriellt lärande Pedagogiskt förhållningssätt som utvecklar kreativitet, initiativförmåga och företagsamhet hos eleverna. Läs mer → Bedömningsstöd Material från Skolverket som hjälper lärare att bedöma elevers kunskaper i olika ämnen och årskurser. Läs mer → Skolpliktsbevakning Kommunens ansvar att se till att alla skolpliktiga barn fullgör sin skolplikt. Inkluderar frånvarouppföljning. Läs mer → TALIS OECD:s internationella lärar- och rektorsundersökning som jämför lärares arbetsvillkor och undervisningsmetoder. Läs mer → Lärarbristen Bristen på behöriga lärare i svenska skolor. Skolverket beräknar ett behov av tiotusentals nya lärare. Läs mer → Skolkurator Socionom i elevhälsan som ger socialt stöd, samtalsstöd och arbetar med psykosociala frågor. Läs mer → Skolsköterska Sjuksköterska i elevhälsan som ansvarar för hälsokontroller, vaccinationer och medicinsk rådgivning. Läs mer → Pedagogiskt ledarskap Rektorns roll att leda och utveckla undervisningen. Forskning visar att det har stor påverkan på skolresultat. Läs mer → Elevaktiv undervisning Undervisningsmetoder där eleverna är aktiva deltagare i lärprocessen, snarare än passiva mottagare. Läs mer → Lärarlönelyftet Statsbidrag som ger lönetillägg till särskilt skickliga lärare. Upp till 5 000 kr/månad. Läs mer → Lektor (i skolan) Karriärtjänst för lärare med forskarutbildning. Ger ett lönetillägg på minst 10 000 kr/månad. Läs mer → VFU — Verksamhetsförlagd utbildning Praktikperioder i lärarutbildningen där studenten undervisar på en skola under handledning. Läs mer → Fortbildning för lärare Kompetensutveckling för verksamma lärare. Kan ske genom kurser, kollegialt lärande eller nationella program. Läs mer → Mål- och resultatstyrning Styrmodellen där staten sätter mål och skolan bestämmer hur de ska uppnås. Resultaten följs upp och utvärderas. Läs mer → Huvudmannaskap Det juridiska ansvaret att driva en skola. Kan vara kommunalt (kommunen) eller enskilt (privat aktör). Läs mer → Spetsutbildning Försöksverksamhet som ger gymnasieelever möjlighet att läsa universitetskurser parallellt med gymnasiet. Läs mer → Praktisk-estetiska ämnen Ämnen som bild, musik, slöjd, idrott och hem- och konsumentkunskap. Har en särskild roll i läroplanen. Läs mer → Ämnesövergripande undervisning Undervisning som integrerar flera ämnen kring gemensamma teman eller frågeställningar. Läs mer → Den svenska skolmodellen Kombinationen av fritt skolval, skolpeng, decentralisering och friskolor som gör det svenska skolsystemet unikt. Läs mer → Arbetsro Synonym till studiero — en lugn och fokuserad lärmiljö i klassrummet. Läs mer → Skolpengsutredningen Statlig utredning om skolans finansiering, med fokus på lika villkor mellan kommunala och fristående skolor. Läs mer → Fri kvot Urvalsgrund där en andel av platserna fördelas genom lottning eller andra kriterier utöver betyg. Läs mer → Skolväsendets överklagandenämnd Nämnd som prövar överklaganden av bland annat åtgärdsprogram, skolplaceringar och avstängningar. Läs mer → Nationella prov i matematik Obligatoriska prov i matematik i årskurs 3, 6 och 9 samt på gymnasiet. Testar aritmetik, algebra, geometri och statistik. Läs mer → Skolverkets öppna API Programmerbart gränssnitt för att hämta skolstatistik maskinellt. Används av Skolkoll och andra tjänster. Läs mer → Upptagningsområde Det geografiska område varifrån en kommunal skola i första hand tar emot elever. Kopplat till närhetsprincipen. Läs mer → GIA — Gymnasieintagningen Regional samverkan kring gymnasieantagning. Kommuner samverkar om gemensamt antagningssystem. Läs mer → Föräldrasamverkan Samarbetet mellan skola och hem. Inkluderar föräldramöten, utvecklingssamtal och löpande kommunikation. Läs mer → Flerspråkighet Att kunna kommunicera på flera språk. En tillgång i undervisningen som skolan ska ta tillvara och utveckla. Läs mer → Hållbar utveckling i läroplanen Ämnesövergripande perspektiv i läroplanen som ska genomsyra all undervisning. Omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Läs mer → Jämställdhet i skolan Skolans uppdrag att aktivt motverka könsstereotyper och ge flickor och pojkar lika förutsättningar. Läs mer → Internationell klass/profil Skolor eller klasser med internationell inriktning, ofta med undervisning delvis på engelska. Läs mer → Rättssäker bedömning Principen att betygssättning ska vara transparent, konsekvent och möjlig att förklara och motivera. Läs mer → Elevråd Elevernas formella organ för inflytande på skolan. Väljs av eleverna och representerar dem i frågor om skolmiljö och verksamhet. Läs mer → Samverkan skola-arbetsliv Kontakter och samarbete mellan skolan och arbetslivet. Inkluderar prao, studiebesök och branschsamverkan. Läs mer → VAL (Vidareutbildning av lärare) Kompletterande pedagogisk utbildning för yrkesverksamma i skolan som saknar lärarexamen. Individuell studieplan baserad på förkunskaper. Läs mer → Karriärtjänster (förstelärare och lektor) Statligt finansierade karriärsteg för lärare med lönetillägg. Förstelärare får minst 5 000 kr/mån, lektorer minst 10 000 kr/mån. Läs mer → Personalomsättning och arbetsvillkor Andelen personal som slutar och ersätts under ett år. Hög omsättning kan indikera bristande arbetsvillkor och påverkar undervisningens kvalitet. Läs mer → Skolkoll-score Sammanvägd kvalitetspoäng (0–100) som kombinerar resultat, personal, mervärde, trygghet och resurser till ett enda jämförbart tal. Läs mer → Trygghetsindex Sammanvägt trygghetspoäng (0–100) baserad på fyra Skolenkätsdimensioner: trygghet, studiero, anti-mobbning och personalens bedömning. Läs mer →
Saknar du ett begrepp? Skriv till info@skolkoll.se.
← Tillbaka till sökningen
Se även verktyg för journalister, det svenska skolsystemet och tolkningsguider.