Kolada är en öppen och kostnadsfri databas med nyckeltal för Sveriges kommuner och regioner. Databasen drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), en ideell förening med staten och Sveriges Kommuner och Regioner som medlemmar.
I skolsammanhang är Kolada särskilt användbar när frågan handlar om kommunen: hur mycket pengar som läggs per elev, hur lärartätheten ser ut, hur resultaten utvecklas över tid och hur den egna kommunen står sig mot liknande kommuner. Det gör Kolada till ett komplement till SIRIS, som oftare används för skolenhetsnära resultat och Skolverkets officiella skolstatistik.
Vad innehåller Kolada?
Kolada innehåller tusentals nyckeltal inom skola, omsorg, ekonomi, befolkning, personal och demokrati. Skolrelaterade mått kan handla om kostnad per elev, andel behöriga lärare, elever per lärare, resultat i grundskolan, gymnasieutfall och kommunens övergripande resursfördelning.
Eftersom Kolada är byggt för kommun- och regionjämförelser ska siffrorna inte läsas som en exakt beskrivning av en enskild skola. De är starkast när du vill förstå kommunens systemnivå: prioriteringar, effektivitet, trend och skillnader mot jämförbara kommuner.
Det betyder också att Kolada kräver rätt jämförelsegrupp. En glesbygdskommun, en växande storstadskommun och en pendlingskommun kan ha helt olika kostnader för lokaler, skolskjuts och elevunderlag. Därför blir nyckeltalen mest användbara när de jämförs över tid och mot kommuner med liknande struktur. Kontrollera även definitionen för varje nyckeltal, eftersom kostnader ibland kan räknas inklusive eller exklusive lokaler, elevhälsa och gemensam förvaltning. Små definitionsskillnader kan annars se ut som stora kvalitetsskillnader mellan skolor, huvudmän och kommuner.
Användning på Skolkoll
Skolkoll använder Kolada för kommunsidor, kommunrapporter och statistikvisualiseringar där kommunen är rätt jämförelsenivå. Ett vanligt exempel är att läsa kostnader tillsammans med resultat: en kommun kan lägga mycket per elev utan att resultaten är höga, eller ha goda resultat trots lägre kostnad. Den typen av frågor kräver både ekonomi- och resultatmått.