Om registret
Skolkoll upprätthåller ett offentligt rättelseregister som en del av vårt transparensarbete. Varje korrigering dokumenteras med datum, kategori, allvarlighetsgrad, berörd omfattning och hur felet åtgärdades.
Utöver manuellt dokumenterade rättelser loggas alla dataförändringar automatiskt i den maskinläsbara changelog.json. Läs mer om hur rättelser hanteras i rättelsepolicyn.
De tre jämförelseartiklarna friskola mot kommunal skola, Montessori mot traditionell skola och Waldorf mot Montessori
- Beskrivning
- Texten under jämförelsetabellen sa att medelvärdena räknades över alla aktiva grundskolor i landet, men varje snitt räknas inom respektive jämförd grupp och bara på de skolor som har uppgiften. Artikeln om friskolor och kommunala skolor sa dessutom att snitten gällde alla aktiva grundskolor i respektive grupp, fast ungefär sex av tio friskolor och tre av tio kommunala grundskolor redovisade meritvärde i underlaget från oktober 2026.
- Åtgärd
- Texterna säger nu att snitten räknas ut för varje grupp för sig, att varje skola väger lika och att en skola som saknar en uppgift inte räknas med i just det snittet, och de hänvisar till tabellens rad med antal skolor. Inga siffror eller beräkningar har ändrats.
Elva diagramsidor i statistiken, bland annat elevtäthet mot resultat, lärarbehörighet per län, socioekonomisk korrelation, utbildningsnivå, SALSA-kartan och kostnad mot resultat, samt en vanlig fråga om friskolor och sidan om lärarbristen
- Beskrivning
- Diagramsidan om elever per lärare kallade måttet klasstorlek och sa att fler elever per lärare hänger ihop med lägre provresultat, men i diagrammets data är sambandet det omvända. Sidan om kostnad sa att sambandet är svagare än många tror, men det är negativt och försvinner när kommunens storlek eller inkomst hålls konstant. Län- och kommunrankingar stämde inte (Skåne kallades ett av de ledande länen och vissa kommuner sades ha under 20 procent eftergymnasialt utbildade), och flera texter läste samband som orsaker, som att demografi förklarar mer än pedagogik eller att SALSA-kartan visar vad skolorna tillför.
- Åtgärd
- Texterna granskades mot publicerade data och beskriver nu samband med angivna värden och läsår, utan orsaks- eller rankingpåståenden som underlaget inte bär. Diagrammet som hette Kostnadseffektivitetsindex heter nu Kostnad mot resultat i fyra fält och har inte längre stjärn- och varningsmarkeringar. Inga beräkningar har ändrats, och sidornas adresser är oförändrade.
Bland annat dataguiden för skolvalet 2027, guiden för grundskolevalet, artikeln om att välja grundskola, ordlistan, ett blogginlägg, skolsidornas SALSA-etikett och sidan om kostnadseffektivitet
- Beskrivning
- Texterna sa att en skola med positiv SALSA-avvikelse lyfter sina elever eller tillför mer än förväntat, kallade avvikelsen förädlingsvärde i skolsidornas etikett och sa att högre meritvärden i kommuner med många högutbildade föräldrar uppstår oavsett skolans insats. SALSA jämför resultat med vad några bakgrundsfaktorer förutsäger och visar inte vad skolan själv åstadkommer.
- Åtgärd
- Texterna beskriver nu avvikelsen som resultat jämfört med vad elevbakgrunden förutsäger. Inga siffror eller beräkningar har ändrats, och sidornas adresser är oförändrade.
Statistikberättelsen om kostnad och resultat
- Beskrivning
- Berättelsen beskrev sambandet mellan kostnad per elev och meritvärde som svagt utan att säga att det är negativt (r = −0,33): kommuner med högre kostnad har i genomsnitt något lägre meritvärden. Den nämnde inte heller att mönstret nästan försvinner när man tar hänsyn till kommunens storlek eller inkomst. Den beskrev diagrammet som om det öppnar med inkomst, och kartans kommunvärden utan att nämna att de är ovägda snitt. Underlaget var korrekt; det var texten som inte stämde med det.
- Åtgärd
- Texten granskades mot publicerade data och fick sambandets riktning, siffror med angivna år och ett avsnitt om vad underlaget inte medger. Berättelsens adress är oförändrad.
Statistikberättelsen om inkomst och skolresultat
- Beskrivning
- Berättelsen sa att färre än var femte vuxen i vissa kommuner har högskoleutbildning, men på kartans mått (25–64-åringar med eftergymnasial utbildning) ligger alla kommuner över 20 procent. Den sa att SALSA-kartan visar ett annat landskap än de råa meritvärdena, fast avvikelsen följer SALSA-underlagets meritvärden ganska nära, och att kommuner med hög inkomst och utbildning nästan alltid har bättre resultat, vilket bara gäller i den översta fjärdedelen. Den sa inte heller att inkomst och utbildning måste väljas i diagrammets meny. Underlaget var korrekt; det var texten som inte stämde med det.
- Åtgärd
- Texten granskades mot publicerade data och fick siffror med angivna år, en korrekt beskrivning av kartans mått och SALSA-kartan och ett avsnitt om vad underlaget inte medger. Berättelsens adress är oförändrad.
Statistikberättelsen om lärarbehörighet och SALSA-justerade resultat
- Beskrivning
- Berättelsen sa att ett svagt positivt samband mellan lärarbehörighet och resultat kvarstår när elevbakgrunden delvis justeras med SALSA, och att kommuner med hög behörighet oftare hamnar över modellens förväntan. I underlaget finns inget sådant samband mellan kommuner (r ≈ 0 för 289 kommuner), och kommuner med hög behörighet hamnar inte oftare över förväntan. Den sa också att universitetsorter och storstadsregioner generellt ligger högre, fast storstadslänen ligger på plats 5, 7 och 8 av 21, alltså i övre halvan men inte högst, kallade sambandet på skolnivå tydligt, fast det är måttligt, och kallade diagrammet över länen en karta. Diagramsidans text om ett positivt mönster rättades samtidigt. Underlaget var korrekt; det var texten som inte stämde med det.
- Åtgärd
- Texten granskades mot publicerade data och redovisar nu att sambandet på skolnivå är måttligt och att inget samband syns efter SALSA-justering, med angivna läsår och ett avsnitt om vad underlaget inte medger. Berättelsens adress är oförändrad.
Statistikberättelsen om lärarbehörighet
- Beskrivning
- Berättelsen sa att fler elever per lärare har ett svagt negativt samband med resultaten, men i underlaget har skolor med fler elever per lärare i genomsnitt högre resultat på de nationella proven. Den sa också att vissa regioner har över 80 % och andra under 60 % behöriga lärare, men länsmedianerna ligger mellan 66 och 79 % och för alla huvudmän sammantaget ligger inget län under 63 % oavsett hur siffrorna vägs, och att Norrlandslänen har betydligt lägre andel, fast Västerbottens län ligger bland de högsta och Västernorrlands i mitten. Underrubriken kallade diagrammet en karta. Underlaget var korrekt; det var texten som inte stämde med det.
- Åtgärd
- Texten granskades mot publicerade data och fick korrekta samband och siffror med angivna läsår, en beskrivning av hur länssiffrorna räknas och ett avsnitt om vad underlaget inte medger. Berättelsens adress är oförändrad.
Startsidans ingress och utforska-kort, sidan om skolor över förväntan, jämförelsetabellen, metodsidan, tolkningsguiden, skolsidornas förklaring, statistikens presentationsläge, sidan om skolbibliotek, två diagramtexter, en vanlig fråga och textfilen för AI-tjänster
- Beskrivning
- SALSA-avvikelsen kallades skolans eget bidrag, och texterna sa att skolor lyfter sina elever, att SALSA skiljer undervisning från elevsammansättning och att elevbakgrunden var bortrensad. SALSA jämför resultat med vad tre bakgrundsfaktorer förutsäger och visar inte vad skolan själv orsakar.
- Åtgärd
- Måttet kallas nu resultat mot förväntan (SALSA), och texterna anger att modellen inte visar vad skolan orsakar. Inga siffror eller beräkningar har ändrats, och sidornas adresser är oförändrade.
Statistikberättelsen om fristående och kommunala skolor
- Beskrivning
- Metabeskrivningen utlovade lärarbehörighet, som berättelsen inte tar upp. Kartans bildtext angav inte att alla skolformer utom förskola räknas, SALSA-modellens faktorer och urval beskrevs ofullständigt, skillnaden i meritvärde beskrevs som något högre utan siffror och berättelsen angav inte vilket läsår uppgifterna gällde.
- Åtgärd
- Texten granskades mot publicerade data och fick siffror med angivna läsår, en fullständigare beskrivning av SALSA och ett avsnitt om vad underlaget inte medger. Slutsatserna i sak är oförändrade, och berättelsens adress är densamma.
Fyra statistikberättelser (lärarbehörighet, lärarbehörighet och SALSA, inkomst och skolresultat, kostnad och resultat), journalistpaketen och nyheten om dem, puffarna på kommunsidorna och på sidan för journalister samt länktexter till berättelserna i ordlistan och analyserna
- Beskrivning
- Rubriker och slutsatser sa mer än underlaget bär. SALSA-justering beskrevs som att demografin var bortrensad, samband mellan kommuner beskrevs som orsaker, elever per lärare kallades klasstorlek och andel behöriga lärare kallades lärarbrist. En berättelse gav kommuner ett konkret investeringsråd, och puffen på kommunsidorna frågade vilka kommuner som levererar mest för pengarna. Journalistpaketen lovade en kvartalsvis uppdatering, fast källorna publiceras årsvis.
- Åtgärd
- Texterna skrevs om så att de beskriver samband och modellens förväntan utan orsakspåståenden, med uttryckliga begränsningar. Inga siffror eller beräkningar har ändrats, och berättelsernas adresser är oförändrade. Diagramsidornas egna texter ingår inte i denna rättelse.
Automatisk changelog
Utöver detta manuella register genererar Skolkoll automatiskt en maskinläsbar changelog vid varje datasync. Denna loggar alla förändringar — tillagda, borttagna och modifierade poster — med tidsstämpel och signifikansbedömning.
- Visa changelog.json — senaste 100 synkhändelser i JSON-format.
- Varje dataset har sin egen detaljerade JSONL-logg i
changelog/-katalogen. - Changeloggen används av bevakningsfunktionen för att trigga notifieringar vid väsentliga förändringar.