Begreppet skolöken används i den svenska skoldebatten om kommuner med mycket få eller inga grundskolor. Det är inte en officiell definition utan ett begrepp som belyser bristande valfrihet i praktiken.
Skolkolls definition
Skolkoll definierar skolöken som kommuner med högst 2 aktiva grundskolor. Dessa kommuner markeras med röd ram på skolökenskartan. Definitionen innebär inte att barn i dessa kommuner saknar skolplats — de kan pendla till skolor i grannkommuner — men valfriheten är i praktiken obefintlig.
Varför finns skolöknar?
Skolöknar uppstår i glesbygdskommuner med vikande befolkningsunderlag. När barnantalet minskar läggs skolor ner, och till slut återstår bara en eller två enheter. Det skapar en ond spiral: barnfamiljer flyttar till kommuner med fler valmöjligheter, vilket ytterligare minskar underlaget.
Konsekvenser
I en skolöken har elever och föräldrar i praktiken inget skolval — de går i den skola som finns. Om skolan har problem med undervisningskvalitet eller trygghet finns inget alternativ utan att byta kommun. Kommunen har å andra sidan höga kostnader per elev eftersom fasta kostnader fördelas på få elever.
Skolkoll uppdaterar skolökenskartan kontinuerligt baserat på Skolverkets register över aktiva skolenheter.