Metod och variabeldokumentation
Hur Skolkoll samlar in, bearbetar och presenterar data om Sveriges skolor och kommuner. Denna sida beskriver datakällor, variabler, beräkningsmetoder och datakvalitet.
Ordlista
Skolkoll använder dessa fem termer konsekvent. Begreppen syftar på olika nivåer i datakedjan — från myndighetens register, via varje upstream-API, ner till den fil du kan ladda ner.
- Datakälla
- En upstream-feed eller API vi synkar från (t.ex. Skolverket API, Skolverket Statistik, SCB DeSO, Kolada). En myndighet har ofta flera feeds — Skolkoll synkar 15 datakällor från 9 organisationer. Live-synkstatus per datakälla finns på settings-sidan.
- Dataset
- En distinkt datatyp som hämtas inom en datakälla (t.ex. "Meritvärden åk 9", "SALSA", "Skolenkäten"). En datakälla kan exponera flera dataset — Skolkoll dokumenterar 27 dataset i tabellen nedan.
- Datafil
- Bearbetad CSV/JSON du kan ladda ner. Skolkoll publicerar nedladdningsbara datafiler på öppen data-portalen.
- Skolenhet
- Skola enligt Skolverkets register. Skolverkets råregister innehåller ~46 000 skolenheter inklusive vilande och upphörda; Skolkoll publicerar endast aktiva (~16 000).
- Aggregat
- Statistisk population som en analys baseras på (t.ex. "samtliga grundskolor i en kommun" eller "alla elever med betyg över ett tröskelvärde").
1. Datakällor och dataset
Skolkoll aggregerar 27 dataposter från 15 datakällor hos 9 myndigheter och organisationer. Tabellen nedan listar varje datapost — vissa rader är hela datakällor/API:er (t.ex. "Skolverket Planned Educations API v3") som returnerar flera datatyper, andra är enskilda dataset inom en datakälla (t.ex. "Meritvärden åk 9"). Live-synkstatus per datakälla visas på settings-sidan.
Utöver dessa hämtar vi även 143 kommun-KPI:er från Kolada (RKA) — komplett lista finns på settings-sidan.
| Datakälla / dataset | Publicerande organisation | Vad vi hämtar | Synkfrekvens |
|---|---|---|---|
| Skolverket Planned Educations API v3 | Skolverket | Skolenheter, huvudmän, kontaktuppgifter, skolformer, antal elever | Dagligen |
| Meritvärden åk 9 | Skolverket | Genomsnittligt meritvärde per skolenhet | Årligen (höst) |
| Behöriga lärare | Skolverket | Andel lärare med lärarlegitimation per skolenhet | Årligen |
| Elever per lärare | Skolverket | Lärartäthet per skolenhet | Årligen |
| Nationella prov | Skolverket | Resultat åk 6 och åk 9 i svenska, matematik och engelska | Årligen |
| Examensgrad gymnasium | Skolverket | Andel gymnasieelever med examen inom 3 år | Årligen |
| Betygspoäng gymnasium | Skolverket | Genomsnittlig betygspoäng vid examen | Årligen |
| Högskolebehörighet | Skolverket | Andel med grundläggande behörighet till högskola | Årligen |
| Skolbibliotek | Skolverket | Tillgång till bemannat skolbibliotek per skolenhet | Årligen |
| SALSA — socioekonomisk modell | SIRIS/Skolverket | Förväntat vs faktiskt meritvärde, residual per skolenhet | Årligen |
| Skolverket Statistikdatabasen (PxWeb) | Skolverket | Förskolestatistik per kommun (personaltäthet, andel behöriga, m.m.) | 1:a och 15:e varje månad |
| Frånvarostatistik | Skolverket Statistikdatabasen | Andel elever med > 20 % frånvaro per skolenhet | Årligen |
| Skolenkäten | Skolverket Skolenkäten | Elev- och vårdnadshavarsvar: trivsel, trygghet, studiero | Vartannat år (vår + höst) |
| SCB PxWeb (DeSO) | SCB | Barnfattigdom, ekonomisk standard, hushållstyper, migration, boende per DeSO | Månatligen |
| SCB UF0551 — Lärarstatistik | SCB | Utbildade lärare per sysselsättning och skolform (nationell nivå) | Årligen |
| SCB UF0505 — Arbetskraftsbarometern | SCB | Brist/balans per utbildningsgrupp (nationell) | Årligen |
| SCB Befolkningsprognos | SCB | Befolkningsprognos per kommun, åldersgruppsfördelad (förskola/grundskola/gymnasie) | Årligen |
| Antagningspoäng gymnasium | Gymnasieantagningen | Cutoff-poäng per program och skolenhet föregående läsår | Årligen (efter antagning) |
| Söktryck gymnasium | Skolverket | Sökta vs antagna platser per program/skolenhet | Årligen |
| Skolinspektionsbeslut | Skolinspektionen | Aktiva förelägganden, viten, kritik och avslagsbeslut per skolenhet/huvudman | Veckovis (schemalagd) + manuell trigger |
| Skolinspektionen — anmälningar | Skolinspektionen | Anmälningar och Barn- och elevombudets beslut | Veckovis |
| Tillsyn — pågående ärenden | Skolinspektionen | Pågående tillsynsärenden per huvudman | Veckovis |
| Diskrimineringsärenden | Diskrimineringsombudsmannen | DO-anmälningar med skolkoppling | Månatligen |
| Årsredovisningar friskolor | Bolagsverket via koncerncrawler | Omsättning, resultat, soliditet, anställda per fristående huvudman | Veckovis (när nya filings finns) |
| Skolbarns hälsovanor | Folkhälsomyndigheten | Enkätresultat om hälsa, trivsel, ANDT-vanor (kommunnivå) | Vart 4:e år (efter undersökning) |
| Högskolekoppling | UKÄ + SCB | Genomströmning och arbetsmarknadsetablering efter gymnasium | Årligen |
| Valresultat | Valmyndigheten | Riksdags- och kommunvalsresultat per kommun | Efter val |
1b. Kvalitetskontroller
All data som publiceras på Skolkoll passerar 27 automatiska kvalitetskontroller
innan den når en publik sida. Tabellen nedan listar varje kontroll, vad den verifierar
och var i pipelinen den körs. Kontrollerna är implementerade i
functions/lib/data-quality-engine.js, functions/lib/schema-validator.js,
functions/lib/sync-guard.js, functions/lib/upload-validation.js,
functions/lib/compare-quality.js och functions/lib/validation.js.
| # | Kontroll | Vad den verifierar | Skede |
|---|---|---|---|
| 1 | Saknat kritiskt fält: totalPupils | Aktiv skolenhet utan elevantal — flaggas som kritiskt | Efter synk |
| 2 | Saknat kritiskt fält: schoolTypes | Aktiv skolenhet utan skolformsangivelse | Efter synk |
| 3 | Avvikare — totalPupils | Värde utanför intervallet 1–3 000 | Efter synk |
| 4 | Avvikare — studentsPerTeacher | Värde utanför intervallet 2–50 | Efter synk |
| 5 | Avvikare — certifiedTeachersPercent | Värde utanför 0–100 % | Efter synk |
| 6 | Avvikare — meritRating9 | Värde utanför 0–340 poäng | Efter synk |
| 7 | Avvikare — eligibleYR9 | Värde utanför 0–100 % | Efter synk |
| 8 | Plötslig förändring — totalPupils | ≥ 5 % varning, > 20 % kritiskt mot föregående period | Efter synk |
| 9 | Plötslig förändring — studentsPerTeacher | ≥ 5 % varning, > 20 % kritiskt | Efter synk |
| 10 | Plötslig förändring — certifiedTeachersPercent | ≥ 5 % varning, > 20 % kritiskt | Efter synk |
| 11 | Plötslig förändring — meritRating9 | ≥ 5 % varning, > 20 % kritiskt | Efter synk |
| 12 | Plötslig förändring — eligibleYR9 | ≥ 5 % varning, > 20 % kritiskt | Efter synk |
| 13 | Inkonsistens — aktiv skola med 0 elever | Status AKTIV men totalPupils = 0 | Efter synk |
| 14 | Inkonsistens — behöriga lärare > 100 % | Värde överskrider logisk maxgräns | Efter synk |
| 15 | Rapporteringslucka — grundskola | Grundskola med elever saknar både meritvärde och behörighet | Efter synk |
| 16 | Misstänkt dubblett | Samma namn + kommun + elevantal inom ±30 % | Efter synk |
| 17 | Korskälla — skola vs Kolada | Skol-genomsnittligt meritvärde avviker > 10 % från Kolada-värde | Efter synk |
| 18 | Schema-validering — schools.json | Obligatoriska toppnycklar (syncedAt, schools) + 4 fältkontroller i ett stickprov på 100 poster | Före uppladdning |
| 19 | Schema-validering — kolada.json | Obligatoriska toppnycklar (syncedAt, kommuner) | Före uppladdning |
| 20 | Schema-validering — koncern-lookup.json | Obligatoriska toppnycklar (meta, lookup) + orgnr/namn på poster | Före uppladdning |
| 21 | Schema-validering — salsa.json | Obligatoriska toppnycklar (syncedAt, schools) | Före uppladdning |
| 22 | Schema-validering — betygsfordelning.json | Obligatoriska toppnycklar (syncedAt, schools) | Före uppladdning |
| 23 | Pre-upload-vakt mot antalstapp | Blockar publicering om antal poster minskar > 20 % mot föregående version | Före uppladdning |
| 24 | Skola-antal före uppladdning | Blockerar om total/aktiv-antal sjunker under 80 % av föregående | Före uppladdning |
| 25 | Sekretessavdrag (n < 15) | Censurerar värden där elevunderlaget understiger Skolverkets sekretesströskel — applicerat på 13 jämförelse-mått | Bygge/rendering |
| 26 | Litet urval (n < 30) | Flaggar småskaliga värden så att rendering kan tona ner dem | Bygge/rendering |
| 27 | CI-gate — datakällskonsistens | Bygget felar om data-sources.json divergerar från faktiska datafiler (34 källor med kravklass required) | CI |
Utöver dessa körs format-validering på organisationsnummer (Luhn-checksumma),
skolenhetskod (8 siffror eller forsk-NNNNNN), kommunkod (4 siffror)
och LEI (ISO 17442). Pre-upload-guarderna är aktiverade i prioriterade
sync-flöden via validateBeforeUpload eller validateSchoolUploadCounts;
övriga functions/sync-*.js-funktioner täcks av efter-synk- och CI-kontroller
tills motsvarande guard är inkopplad.
Se statistiken där metoden används
Gå direkt från metodbeskrivningen till statistikvyer som använder samma data och beräkningsprinciper.
2. Variabelordbok
Tabellen nedan dokumenterar de viktigaste variablerna som visas på Skolkoll.
Varje variabel beskrivs med enhet, källa och en kort förklaring.
En komplett maskinläsbar datakatalog med samtliga 80+ mått finns i
metric-definitions.json.
| Variabel | Enhet | Källa | Beskrivning |
|---|---|---|---|
| Meritvärde åk 9 | Poäng (0–340) | Skolverket | Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9. Beräknas som summan av de 16 bästa betygen (max 320 poäng, eller 340 med moderna språk), där varje betyg ger 0–20 poäng. |
| Behöriga lärare | % | Skolverket | Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning (lärarexamen eller lärarlegitimation) av samtliga tjänstgörande lärare. |
| Elever per lärare | Ratio | Skolverket | Antal elever per heltidstjänst (lärare). Lägre värde innebär fler lärarresurser per elev. |
| Kostnad per elev | kr/år | Skolverket Statistikdatabasen | Total kommunal kostnad per elev och år, inklusive undervisning, lokaler, måltider, elevhälsa och administration. |
| Skolans eget bidrag (SALSA-residual) | Poäng | Beräknad (Skolverkets modell) | Skillnad mellan faktiskt och förväntat meritvärde givet elevsammansättning. Positivt värde innebär att skolan presterar bättre än förväntat. Se SALSA-metoden. |
| Behörighet yrkesprogram | % | Skolverket | Andel elever i årskurs 9 som uppnår behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram (godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt 5 övriga ämnen). |
| Examensgrad | % | Skolverket | Andel gymnasieelever som tar examen (slutbetyg) inom 3 år efter påbörjad utbildning. |
| Betygspoäng gymnasium | Poäng (0–22,5) | Skolverket | Genomsnittlig betygspoäng för gymnasieelever med examen. Beräknas som medelvärdet av samtliga kursbetyg. |
| Utländsk bakgrund | % | SCB / Skolverket | Andel invånare/elever med utländsk bakgrund (utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar). Finns i två varianter: DeSO-nivå från SCB (aggregeras till kommun) och skolnivå från Skolverkets statistikdatabas. |
| Barnfattigdom | % | SCB | Andel barn (0–17 år) som lever i hushåll med låg ekonomisk standard, definierat som under 60 % av medianinkomsten. |
| Högskolebehörighet | % | Skolverket | Andel gymnasieelever med examen som uppnår grundläggande behörighet till högskola och universitet. |
| Skolenkät: trygghet | % | Skolverket | Andel elever som instämmer i att de känner sig trygga i skolan, baserat på Skolverkets skolenkät. Redovisas per årskurs (åk 5, åk 8, GY år 2). |
| Skolenkät: studiero | % | Skolverket | Andel elever som upplever studiero i klassrummet, baserat på Skolverkets skolenkät. Redovisas per årskurs (åk 5, åk 8, GY år 2). |
| NP Svenska | % | Skolverket | Andel elever som nått godkänt resultat (betyg A–E) på nationella provet i svenska/svenska som andraspråk. |
| NP Matematik | % | Skolverket | Andel elever som nått godkänt resultat (betyg A–E) på nationella provet i matematik. |
| NP Engelska | % | Skolverket | Andel elever som nått godkänt resultat (betyg A–E) på nationella provet i engelska. |
| Ekonomisk standard | tkr | SCB | Median disponibel inkomst per konsumtionsenhet (justerad för hushållsstorlek), per DeSO-område. Används som socioekonomisk indikator. |
| Föräldrar med högre utbildning | % | Skolverket | Andel elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Relaterad bakgrundsvariabel — observera att SALSA-modellen använder det inverterade måttet andel utan gymnasieutbildning. |
| Nyinvandrade elever | % | Skolverket | Andel elever som invandrat till Sverige under de senaste fyra åren. Ingår som kontrollvariabel i SALSA-modellen. |
| Godkänt alla ämnen åk 9 | % | Skolverket | Andel elever i årskurs 9 som uppnått minst betyg E i samtliga ämnen. |
| Skolbibliotek | Ja/Nej | Skolverket | Huruvida skolenheten har tillgång till bemannat skolbibliotek. |
| Antagningspoäng | Poäng | Gymnasieantagningen | Lägsta meritvärde för antagning till respektive gymnasieprogram föregående läsår. |
3. SALSA-metoden
Vad är SALSA?
SALSA står för Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser. Det är en statistisk modell som Skolverket utvecklat för att sätta skolors resultat i relation till elevsammansättningen. Syftet är att ge en rättvisare bild av skolors prestationer genom att kontrollera för bakgrundsfaktorer som skolan inte själv råder över.
Modellspecifikation
SALSA är en multipel linjär regressionsmodell som skattar förväntat meritvärde baserat på följande oberoende variabler:
- Föräldrarnas utbildningsnivå — andel elever vars föräldrar saknar gymnasieutbildning (%)
- Nyinvandrade elever — andel elever som invandrat till Sverige under de senaste fyra åren (%)
- Kön — andel pojkar (%)
Modellen kan uttryckas som:
Meritvärde = β₀ + β₁ × (föräldrar utan gymnasieutb. %) + β₂ × (nyinvandrade %) + β₃ × (andel pojkar %) + εKoefficienterna (β-värdena) skattas genom minsta-kvadratmetoden på samtliga grundskolor med årskurs 9 som rapporterar tillräckligt elevunderlag.
Residualen — vad den betyder
SALSA-residualen är skillnaden mellan skolans faktiska meritvärde och det modellförväntade värdet:
Residual = Faktiskt meritvärde − Förväntat meritvärde- Positivt residual — skolan presterar bättre än förväntat givet elevsammansättningen. Detta kan indikera effektiv undervisning, gott ledarskap eller andra framgångsfaktorer.
- Negativt residual — skolan presterar sämre än förväntat. Kan bero på resursbrist, hög personalomsättning eller andra utmaningar.
- Residual nära noll — skolan presterar i linje med vad modellen förutsäger.
På Skolkoll används gränsvärdet −15 poäng för att flagga skolor med betydande underprestation. Residual under −25 poäng markeras med röd varningsnivå.
Begränsningar
- SALSA gäller bara grundskolan årskurs 9 — det finns ingen motsvarande modell för gymnasium eller förskola.
- Modellen kontrollerar för en begränsad uppsättning bakgrundsfaktorer. Faktorer som boendesegregation, psykisk hälsa och skolans resurstilldelning fångas inte.
- Residualen är ett genomsnitt för skolan — den säger inget om enskilda elevers resultat.
- Små skolor med få elever får instabila residualer som kan variera kraftigt mellan år.
- SALSA mäter relativ prestation, inte absolut kvalitet. En skola kan ha positivt residual men ändå ha låga meritvärden i absoluta tal.
Referens: Skolverkets SALSA-dokumentation
4. Datakvalitet
All data som visas på Skolkoll kommer från officiella svenska myndigheter och öppna API:er. Det finns dock viktiga begränsningar att vara medveten om:
Sekretessavdrag
Skolverket redovisar inte statistik för skolenheter där elevunderlaget understiger 15 elever i den aktuella variabeln. Detta för att skydda enskilda elevers integritet. Berörda variabler visas som "–" eller saknas helt på Skolkoll.
Svarsfrekvens skolenkäten
Skolverkets skolenkät bygger på frivillig medverkan. Svarsfrekvensen varierar kraftigt mellan skolor och årskurser, vilket påverkar tillförlitligheten. Resultat med låg svarsfrekvens bör tolkas med försiktighet.
Förskolor — GPS-positioner
Skolverkets API innehåller inte alltid koordinater för förskolor. Skolkoll matchar förskoleadresser mot SCB:s geodata, Bolagsverkets adressregister och OpenStreetMaps Nominatim-tjänst. Ungefär 85 % av förskolorna har matchats med GPS-position, resterande visas utan karta.
Kommun-aggregering
Demografisk data på DeSO-nivå (Demografiska Statistikområden) aggregeras till kommunnivå. Absoluta tal (befolkningsantal, sysselsatta, bostäder m.fl.) summeras och andelar beräknas sedan från de summerade värdena. Mått som redan är medelvärden eller medianer (t.ex. ekonomisk standard) viktas med befolkningstal per DeSO-område så att folkrikare områden får proportionellt större inflytande.
Betygsdata
Meritvärden i Skolverkets statistik avser elever som fått betyg i minst ett ämne. Elever som inte fått betyg i något ämne (exempelvis nyanlända utan betygsunderlag) inkluderas inte i genomsnittsvärdet.
Tidsfördröjning
Viss data har en naturlig tidsfördröjning. Betygsdata för ett läsår publiceras vanligen på hösten samma år. Kolada-data kan ha upp till sex månaders fördröjning beroende på KPI. Uppdateringsdatum för varje datakälla visas på datakällorsidan.
Hittar du ett fel i data eller beräkningar? Läs vår rättelsepolicy för hur du rapporterar och hur vi åtgärdar.
5. Citera Skolkoll
Data och analyser från Skolkoll får fritt citeras med källhänvisning. Förslag på citeringsformat:
Skolkoll (2026). [Variabelnamn]. Hämtad [datum] från https://skolkoll.se/
Baserat på data från Skolverket, SCB och Kolada.Exempel: Skolkoll (2026). Meritvärde åk 9. Hämtad 2026-06-04 från https://skolkoll.se/skola/12345678/. Baserat på data från Skolverket.
Se även versionspolicyn för information om arkivering, schemaförändringar och licensvillkor och metodpolicyn för hur metod dokumenteras och ändras.
6. Ändringslogg
Viktiga förändringar i datainsamling, beräkningsmetoder och variabeldefinitioner.
| Datum | Kategori | Förändring |
|---|---|---|
| 2025-03 | Metodändring | Metodsida publicerad med variabelordbok, SALSA-dokumentation och citeringsguide. |
| 2025-02 | Ny data | Lade till skolenkätdata (trygghet, studiero, stimulans) per skola och årskurs. |
| 2025-01 | Metodändring | SALSA-benchmarking: möjlighet att jämföra skolor med liknande elevsammansättning. |
| 2024-12 | Ny data | Utökade Kolada-KPI:er från 80 till 133 per kommun. |
| 2024-11 | Ny data | Lade till DeSO-baserad demografisk data från SCB (barnfattigdom, ekonomisk standard). |
| 2024-10 | Ny data | Lansering av Skolkoll med grunddata från Skolverket API, Kolada och Bolagsverket. |