Statistik

De flesta av oss har en bild av att Stockholm och storstäderna har de bästa skolorna. Men färglägg kartan efter meritvärde och mönstret är mer nyanserat än så — det finns kommuner i Norrlands inland som överträffar förorterna. Byt metrik och se hur bilden förändras helt.

2. Länskartan

21 län med regionala mönster i skolresultat.

När vi zoomar ut från enskilda kommuner till länsnivå framträder Sveriges stora regionala klyftor. Södra Sverige och universitetslänen tenderar att ha högre lärarbehörighet — men är det för att lärare vill bo där, eller för att lönerna är högre?

3. Varje skola på kartan

Varje skola en cirkel — storleken visar elevantal, färgen meritvärde.

Här ser du varje enskild skola på sin geografiska plats. De stora cirklarna i storstäderna är lätta att hitta — men zooma in i Norrland och du ser små skolor som lyser med höga meritvärden. Geografi är inte öde — det finns kvalitet överallt.

4. Friskola vs Kommun

Kommunala och enskilda huvudmän sida vid sida.

Friskolorna är inte jämnt spridda över landet. Enskilda huvudmän koncentreras till tätorter och förorter där elevunderlaget är stort. I glesbygden dominerar kommunala skolor nästan helt. Datan visar att tillgången till fristående alternativ varierar kraftigt beroende på var i landet man bor.

5. Skolöknen

Kommuner med högst 2 aktiva grundskolor markeras med röd ram.

Skolkoll definierar skolöken som kommuner med högst 2 aktiva grundskolor. I dessa kommuner finns i praktiken ingen valfrihet — och om den enda skolan har problem finns inget alternativ. Frågan är inte om skolan är bra eller dålig — frågan är om det finns en skola överhuvudtaget.

6. Behörighet vs Meritvärde

Varje bubbla en skola. Storlek = elevantal.

Alla vill ha behöriga lärare. Men garanterar behörighet bättre resultat? Molnet av bubblor visar en tydlig tendens uppåt — skolor med hög lärarbehörighet tenderar att ha högre meritvärden. Men det finns gott om undantag åt båda hållen. Verkligheten är en molnformation, inte en rak linje.

7. Elevtäthet vs Resultat

Elever per lärare mot genomsnittligt NP-resultat.

Mindre klasser ger bättre resultat — det säger alla. Men stämmer det verkligen? Titta på molnet av bubblor och sök efter lutningen. Sambandet är svagare än de flesta tror. Det verkar finnas en gräns där stora klasser skadar — men under den gränsen spelar andra faktorer större roll.

8. Gymnasieskolor

Examensgrad mot betygspoäng för varje gymnasieskola.

På gymnasiet mäter vi två saker som borde hålla ihop men inte alltid gör det: hur stor andel som tar examen och vilka betygspoäng de får. En skola där alla tar examen men med låga poäng — är den bättre eller sämre än en med höga poäng men stor avhoppning? Svaret säger mer om dina värderingar än om skolan.

9. Meritvärde åk 9

Fördelningskurva uppdelad på kommunal och enskild huvudman.

Här är frågan alla vill ha svar på: ger friskolor högre betyg? Jämför de två fördelningskurvorna. De enskilda huvudmännen har en kurva som ligger lite till höger — men är det för att de undervisar bättre, eller för att de har elever med mer gynnsam bakgrund? Den här grafen ger halva svaret. Resten kräver att du scrollar vidare.

10. NP-resultat

Varje prick en skola. Nationella prov i svenska, engelska och matte.

Nationella proven är det närmaste vi kommer en oberoende mätning av vad eleverna faktiskt kan. Betygen sätts av lärarna — proven rättas externt. Om dessa två alltid stämde överens behövde vi inte oroa oss. Att de inte gör det är en av de viktigaste frågorna i svensk skoldebatt.

11. Lärarbehörighet per län

21 län jämförda — välj ”Jämför” för kommunal vs enskild.

Lärarbehörighet är kanske den viktigaste enskilda faktorn som skolpolitiken faktiskt kan påverka. Man kan inte lagstifta bort fattigdom eller flytta universitetet till Gällivare — men man kan göra läraryrket attraktivt nog att de bästa vill jobba i de kommuner som behöver dem mest. Jämför kommunala och enskilda huvudmän och se var skillnaderna är störst.

12. Skolstorlek per skolform

Överlappande fördelningskurvor för olika skolformer.

De överlappande kurvorna avslöjar varje skolforms ”personlighet”. Grundskolor bildar en bred kurva med allt från byskolor med 30 elever till stadskolosser med 800. Gymnasierna klumpar sig kring 300–600. Fritidshemmen håller sig små. Varje skolform har sin egen logik — och sin egen ekonomiska verklighet.

13. Kommun vs rikssnitt

Varje kommun över eller under rikssnittet i meritvärde.

”Över eller under?” — det är den enklaste frågan man kan ställa om en kommun, och den mest vilseledande. En kommun strax under snittet kan ha fantastiska skolor i en demografiskt utmanande kontext. En kommun över snittet kan rida på föräldrarnas utbildningsnivå. Men enkla jämförelser är oemotståndliga — så här är din.

14. Kommunranking

Byt metrik och se hur rankingen förändras.

Alla älskar rankingar. Men svaret beror helt på vad du mäter. Byt från meritvärde till lärarbehörighet och se hur kommunerna byter plats. Byt till elev-per-lärare och bilden förändras igen. Den kommun som ”vinner” i en ranking kan hamna i botten i nästa. Det borde göra oss skeptiska — men det gör oss sällan det.

15. Största huvudmän

De 20 största enskilda huvudmännen — elevantal och meritvärde.

Friskolesektorn domineras av en handfull stora koncerner. De fem största har fler elever än många kommuner. Stordrift kan ge effektivitet — men den kan också ge likriktning. Frågan är inte om koncernerna är bra eller dåliga, utan hur mycket av skollandskapet de formar utan att de flesta av oss märker det.

16. Kommunprofil

Välj kommuner och jämför profiler i 5 dimensioner.

Varje kommun har en unik ”fingeravtrycks”-profil. Välj två kommuner du tror är lika och se hur deras polygoner skiljer sig. Kanske har de samma meritvärde men helt olika lärarbehörighet. Kanske samma friskoleandel men olika antal skolor. Siffror ljuger inte — men en enda siffra berättar aldrig hela sanningen.

17. Skolformsfördelning

Koncentriska ringar — skolform, huvudmantyp, status.

Från mitten och utåt: först skolform, sedan huvudman, sedan status. Det svenska skolsystemet är mer mångfacetterat än de flesta tror — grundskolor, gymnasier, fritidshem, förskoleklasser, vuxenutbildning, kommunala och enskilda, aktiva och vilande. Här ser du hela ekosystemet i en enda bild.

18. Elevflöden

Hur fördelas elever från huvudmantyp till skolform till region?

Följ flödet: från huvudmantyp, genom skolform, ut till region. De breda strömmarna avslöjar var eleverna faktiskt hamnar. Stockholm drar oproportionerligt — men det gör alla huvudstäder i alla länder. Den intressanta frågan är vad som händer utanför de stora stråken: de tunna linjerna berättar om glesbygdens verklighet.

19. Meritvärde vs NP-resultat

Kommun och enskild jämförda med trendlinjer.

Här är elefanten i rummet: om betyg sattes rättvist borde meritvärdet korrelera starkt med nationella proven. En perfekt korrelation skulle ge en smal diagonal. Det vi ser är bredare än så — och skillnaden mellan kommunala och enskilda trendlinjer väcker frågor som debatten helst undviker.

20. Socioekonomisk korrelation

Varje bubbla en kommun. Storlek = antal skolor, färg = friskoleandel.

Demografi förklarar mer än pedagogik. Det är den obekväma sanningen i svensk skoldata. Kommuner med hög medianinkomst och hög utbildningsnivå har nästan alltid bättre skolresultat — oavsett hur skolan organiseras. Betyder det att skolan inte spelar roll? Nej. Men det betyder att vi underskattar kraften i det barn tar med sig hemifrån.

21. Koncernernas marknadsandel

Yta = antal elever. Färg = snitt meritvärde.

Friskolesektorn är koncentrerad på ett sätt som förvånar de flesta. En liten grupp aktörer kontrollerar en stor del av marknaden. Ytan visar elevantal — de största rektanglarna representerar tiotusentals barn. Färgen visar meritvärde. Frågan varje förälder borde ställa: styr koncernens ekonomi eller barnens behov vilken skola som öppnas var?

22. Utbildningsnivå

Andel invånare med vald utbildningsnivå per kommun.

Universitetskommunerna lyser tydligt — Lund, Uppsala, Umeå, Linköping. Men det intressanta är inte topparna utan dalarna. I vissa kommuner har färre än var femte vuxen en högskoleutbildning. Deras barn går i skolan med andra förutsättningar, andra förebilder, andra förväntningar. Kartan visar var framtidens ojämlikhet redan är inbyggd.

23. Historiska trender

Rikssnitt över tid — kommunala vs enskilda.

Var är vi på väg? Trendlinjerna visar rikssnittet år för år, uppdelat på kommunala och enskilda huvudmän. Vissa kurvor pekar uppåt, andra planar ut, några oroar. Historien lär oss att skolpolitik tar tid — en reform idag syns i resultaten först om fem till tio år. Det som ser ut som en plötslig förändring är nästan alltid en lång, långsam process.

24. Inkomstgap

Skillnad i medianinkomst mellan män och kvinnor per kommun.

Gapet varierar kraftigt mellan kommuner — och det påverkar skolan mer än man tror. I kommuner med stora inkomstskillnader tenderar fler familjer att vara ensamstående och ha mindre tid för läxhjälp. Barnen märker det inte i klassrummet, men statistiken gör det. Ekonomisk jämlikhet och skolresultat hänger ihop — inte perfekt, men tillräckligt för att vi borde prata om det.

25. SALSA: Faktiskt vs Förväntat

Varje cirkel en skola — diagonalen är nollavvikelse.

SALSA-modellen beräknar vilket meritvärde en skola borde ha givet elevernas förutsättningar. Cirklar över diagonalen överträffar förväntningarna — cirklar under presterar sämre än vad elevsammansättningen förutspår. Färgen visar om skolan är kommunal eller enskild. Är mönstret slumpmässigt — eller ser du en systematik?

26. SALSA-resultatets fördelning

Histogram uppdelat på kommunal och enskild huvudman.

Var klumpar sig avvikelserna? En fördelning centrerad kring noll är väntat — det är så en regressionsmodell fungerar. Det intressanta är om kommunala och enskilda skolor har olika form och position. Är någon grupp konsekvent bättre eller sämre på att prestera över sina demografiska förutsättningar?

27. SALSA-karta per kommun

Grön = över förväntan, röd = under förväntan.

Vilka kommuner levererar mer än vad demografin förutspår? SALSA justerar för elevernas bakgrund — det som återstår är ett mått på vad skolan bidrar med utöver det förväntade. Gröna kommuner har skolor som konsekvent presterar bättre än modellen förväntar sig. Röda kommuner ligger under. Mönstret avslöjar att geografi spelar roll — men inte på det sätt de flesta tror.

28. Nöjdhet vs Meritvärde

Varje bubbla en kommun. Nöjdhet (åk 8) mot genomsnittligt meritvärde.

Skolor ska ge både goda resultat och välmående elever — men hur väl hänger de ihop? Diagrammet placerar varje kommun i ett nöjdhets-meritrum. Finns det kommuner där eleverna trivs men betygen är låga? Kommuner med höga betyg men otrivsel? Svaret nyanserar den endimensionella betygsfixeringen.

29. Kommunernas trendrörelse

Vilka kommuner förbättras — och vilka tappar? Flerårig rörelse.

En ögonblicksbild ljuger. En flerårig rörelse berättar om riktningen. Diagrammet visar vilka kommuner som klättrat mest och tappat mest i meritvärde och lärarbehörighet de senaste åren. Det är inte vilket startläge de hade — det är om de rör sig åt rätt håll.

30. Friskolekoncerner vs SALSA

Omsättning per elev ställt mot genomsnittlig SALSA-resultat.

Tar koncernen ut vinst och levererar resultat — eller är det ett val? Diagrammet ställer friskolekoncernernas omsättning per elev mot den genomsnittliga SALSA-resultatet för deras skolor. Högt uppe till höger: lönsam och bättre än förväntat. Nere till vänster: tvärtom.

31. Lärarbehörighet vs SALSA

Kommun: behöriga lärare mot SALSA-resultat. Storlek = grundskoleelever.

När elevbakgrunden är bortrensad återstår skolans eget bidrag. SALSA-resultatet visar vilka kommuner som levererar bättre eller sämre resultat än modellen förutspår. Om lärarbehörighet verkligen spelar roll borde kommuner med hög behörighet också ligga högre i SALSA. Diagrammet testar just den tesen.

32. Kostnad vs Resultat

Kommun: kostnad per elev mot meritvärde. Färg = lärarbehörighet.

Dyrare skola betyder inte automatiskt bättre resultat. Kommunernas kostnad per grundskoleelev varierar kraftigt, men meritvärdena följer inte samma logik. Vissa kommuner levererar höga resultat till medelpris. Andra spenderar mest utan att lyfta resultaten. Färgen visar lärarbehörighet — och antyder att kvaliteten i resursanvändningen spelar större roll än budgetnivån i sig.

33. Etableringsanalys

Var behövs nya skolor? Kommuner färglagda efter etableringsbehov.

Vissa kommuner har för få skolor i förhållande till elevantalet. Kartan färglägger varje kommun efter ett etableringsbehovsindex — röda kommuner har högt elevtryck per skola jämfört med rikssnittet, gröna har gott om kapacitet. Filtrera på skolform för att se var grundskolor respektive gymnasier saknas.

34. Överetableringsanalys

Var konkurrerar för många skolor om samma elever?

Det fria skolvalet har gjort att vissa kommuner har en mycket hög skoltäthet. Diagrammet visar varje kommun som en bubbla — positionen avslöjar elever per skola och antalet skolor, medan storleken visar totala elevantalet. Kommuner med ovanligt många skolor per tusen elever flaggas som potentiellt överetablerade.

35. Demografiskt tidsfönster

Var växer och krymper elevunderlaget snabbast?

Framtidens skolkarta ritas av demografin. Den här analysen använder historisk data för att beräkna vilka kommuner som vuxit respektive krympt mest i elevantal under de senaste åren. Växande kommuner behöver planera för fler skolor — krympande kommuner måste hantera överkapacitet.

36. Socioekonomisk överprestation

Vilka skolor presterar bättre än sitt socioekonomiska sammanhang?

SALSA mäter avvikelsen per skola — men den här analysen sätter varje skola i sin kommuns socioekonomiska kontext. X-axeln visar ett sammanvägt index av inkomst och utbildningsnivå i kommunen. Y-axeln visar meritvärdet. Färgen avslöjar vilka skolor som överträffar (grönt) eller underpresterar (rött) givet sina förutsättningar.

37. Kostnadseffektivitetsindex

Vilka kommuner ger mest skolkvalitet per krona?

Effektivitet handlar inte om att spara — utan om att använda resurser klokt. Diagrammet plottar kostnad per elev mot meritvärde för varje kommun. De fyra kvadranterna berättar fyra historier: låg kostnad med höga resultat (stjärnorna), hög kostnad med höga resultat (de privilegierade), låg kostnad med låga resultat (de utsatta) och hög kostnad med låga resultat (de ineffektiva).

38. Lärarförsörjningskartan

Var är det svårast att rekrytera lärare?

Lärarbristen är inte jämnt fördelad. Kartan kombinerar två dimensioner: andelen obehöriga lärare och antalet elever per lärare. Kommuner där båda är höga har akut brist — de lyser rött. Gröna kommuner har god tillgång. Mönstret avslöjar att det inte bara är glesbygden som kämpar.

39. Tidiga varningssignaler

Vilka skolor avviker från rikssnittet?

En enskild siffra säger lite — men röda flaggor är en varning. Analysen identifierar fem varningssignaler: låg andel behöriga lärare, hög elev/lärare-kvot, SALSA-underprestation, negativa trender och aktiva förelägganden från Skolinspektionen.

40. Gymnasieväljaren

Vilket program har högst examensgrad?

Inte alla gymnasieprogram är lika. Diagrammet jämför examensgrad inom tre år för gymnasieskolor — grupperat efter kommun. Vilka skolor levererar flest elever med examen, och hur varierar det mellan kommuner?

41. Boendeanalys för barnfamiljer

Var bor man bäst med skolbarn?

Att välja bostadsort är att välja skola. Kartan visar ett sammansatt index för barnfamiljer: meritvärde, lärarbehörighet, nöjdhet, skolval, barnfattigdom och förskola vägs samman. Gröna kommuner är bäst ur ett samlat barnfamiljsperspektiv.

42. Lärarpendlingsanalys

Var lönar sig pendling för lärare?

Låg behörighet och många elever per lärare = lätt att få jobb. Diagrammet plottar varje kommun i ett tvådimensionellt fält: behörighetsgrad mot elever per lärare. Kommuner i övre vänstra hörnet har akut lärarbrist — där är det enklast att få anställning.

Se även data och verktyg för journalister och ordlistan för förklaringar av begrepp.