Laddar skoldata…
Friskolor vs kommunala — vad säger datan?
Skillnaderna mellan fristående och kommunala grundskolor — före och efter justering för elevbakgrund.
Få huvudmönstret snabbt, hitta en lokal vinkel och hoppa direkt till de grafer som bär berättelsen.
Statistikberättelse · 3 visualiseringar · texten granskad 17 oktober 2026 · Skolverket, Kolada och SCB.
Debatten om friskolor kontra kommunala skolor är en av de mest polariserade i svensk skolpolitik. Men vad säger datan? Vi tar dig genom tre perspektiv — geografisk spridning, råa meritvärden och SALSA-justerade resultat — och redovisar också vad jämförelsen inte kan visa.
Var finns friskolorna?
Fristående skolor är ojämnt spridda över landet. Bland aktiva grundskoleenheter är andelen fristående 32 % i kommuner med över 200 000 invånare men 7 % i kommuner med färre än 15 000 invånare, och i över 100 kommuner finns ingen fristående grundskola alls (skolenhetsregistret i oktober 2026).
Kartan nedan räknar alla skolformer utom förskola — till höger andelen fristående, till vänster övriga skolenheter, som nästan alla är kommunala. Klicka runt och se hur det ser ut i ditt län.
Andel fristående (höger) och övriga, främst kommunala (vänster) skolenheter, alla skolformer utom förskola.
Öppna Friskola vs Kommun i fullstorlekMeritvärden — har fristående skolor högre betyg?
Jämför vi råa meritvärden i åk 9 har fristående skolor som grupp ett högre snitt: 239 mot 223 meritpoäng, och medianen är 245 mot 221. Siffrorna gäller i huvudsak slutbetygen läsåret 2025/26 och är räknade per skolenhet. Fördelningen för fristående skolor ligger förskjuten åt höger.
Tolka med försiktighet. Enligt SALSA-underlaget har eleverna på fristående skolor i genomsnitt föräldrar med högre utbildning, och färre av dem är nyinvandrade. En del av skillnaden speglar därför elevsammansättningen, och jämförelsen säger inget om vilka skolor som undervisar bäst.
Fördelning av meritvärden i åk 9 per skolenhet, uppdelat på kommunal och enskild huvudman.
Öppna Meritvärde åk 9 i fullstorlekSALSA — resultat efter justering för elevbakgrund
SALSA är Skolverkets modell för att jämföra resultat med elevbakgrund. Den räknar fram ett förväntat meritvärde utifrån tre bakgrundsfaktorer: föräldrarnas utbildningsnivå, andelen nyinvandrade elever (där elever med okänd bakgrund räknas in) och andelen pojkar. Avvikelsen mellan faktiskt och förväntat värde visar om resultaten ligger över eller under vad modellen förutsäger. Skolor med färre än 15 elever i åk 9 ingår inte.
Läsåret 2024/25 skiljer det drygt 24 meritpoäng i snitt mellan grupperna i SALSA-urvalet. Det är mer än i avsnittet ovan, främst för att de skolor som inte ingår i SALSA, bland dem de minsta, ofta har låga meritvärden. Det gäller särskilt de fristående. Efter justering krymper skillnaden till 9,5 poäng: fristående skolor ligger i snitt 6,9 poäng över modellens förväntan och kommunala 2,6 poäng under.
Fördelning av SALSA-avvikelser per skolenhet: kommunal (orange) och enskild (grön).
Öppna SALSA-resultatets fördelning i fullstorlekSammanfattningen är nyanserad: fristående skolor har högre råa meritvärden, och skillnaden krymper till mindre än hälften men försvinner inte när modellen tar hänsyn till elevernas bakgrund. Den stora variationen finns inom varje grupp. Var sjätte kommunal skola har ett högre meritvärde än medianen för de fristående, och nästan en tredjedel av de fristående skolorna ligger under SALSA-modellens förväntan.
Huvudmannatypen säger därför lite om den enskilda skolan. Titta på skolans egna resultat, lärarkollegium och elevklimat i stället.
Vad underlaget inte medger
- Jämförelsen visar inte att huvudmannatypen påverkar resultaten. Den justerade skillnaden tar bara hänsyn till tre bakgrundsfaktorer, och familjer som väljer fristående skola kan skilja sig på sätt som modellen inte mäter.
- Hushållens inkomster, utländsk bakgrund utöver nyinvandring och elevers flyttningar ingår inte i SALSA-modellen.
- Skolor med färre än 15 elever i åk 9 saknas i SALSA och därmed i den justerade jämförelsen. Skolor med sekretessbelagda meritvärden saknas i meritjämförelsen.
- Allt jämförs per skolenhet, inte per elev. Ett snitt per skolenhet ger en liten skola samma vikt som en stor.
- Meritvärden kan inte skilja kunskaper från skillnader i betygssättning mellan skolor, och ett gruppsnitt säger inget om en enskild skola.
- Meritdiagrammet och SALSA-diagrammet visar olika läsår och olika urval, och några skolor har meritvärden från äldre läsår. Kartan räknar alla skolformer utom förskola, medan siffrorna i texten gäller grundskolan. ”Kommunal” omfattar här alla huvudmän som inte är enskilda, till exempel också kommunalförbund, regioner och staten.