Hur fördelar sig kommunerna på kostnad och resultat?
Frågan om kostnadseffektivitet i skolan är känslig men viktig. Det handlar inte om att pressa kostnaderna, utan om att förstå varför kommuner med liknande budgetar kan ha så olika resultat.
Diagrammet delar in kommunerna i fyra fält baserat på medianvärden för kostnad per grundskoleelev och meritvärde (Kolada 2025, 290 kommuner):
Övre vänster — Låg kostnad, höga resultat: 94 kommuner, ofta större: medianbefolkningen är nästan 47 000 invånare. Diagrammet visar inte om de använder resurserna bättre än andra.
Övre höger — Hög kostnad, höga resultat: 51 kommuner som har både hög kostnad och höga resultat. Diagrammet visar inte om kostnaden förklarar resultaten.
Nedre vänster — Låg kostnad, låga resultat: 51 kommuner. Diagrammet visar inte om den lägre kostnaden förklarar resultaten.
Nedre höger — Hög kostnad, låga resultat: 94 kommuner, ofta små: 73 % har färre än 15 000 invånare, mot 46 % av alla kommuner. Hög kostnad per elev följer ofta av strukturella kostnadsdrivare som små enheter och skolskjutsar.
Statistik: läsåret 2025/26. Källa: Skolverkets öppna data, Kolada och SCB.Bearbetning av Skolkoll.Ordlista · Om datan.