Laddar skoldata…

Ger dyrare skola bättre resultat?

Sambandet mellan kommunens skolkostnad per elev och faktiska skolresultat.

Kan användas till

Få huvudmönstret snabbt, hitta en lokal vinkel och hoppa direkt till de grafer som bär berättelsen.

Data & texttyp

Statistikberättelse · 3 visualiseringar · texten granskad 18 oktober 2026 · Skolverket, Kolada och SCB.

Kostnaden per grundskoleelev skiljer sig ungefär dubbelt mellan Sveriges kommuner, från omkring 120 000 till 238 000 kronor (Kolada 2025). Går högre kostnad ihop med bättre resultat? Nej, inget positivt samband syns. Kommuner med högre kostnad per elev har i genomsnitt något lägre meritvärden, men det mönstret försvinner nästan helt när man tar hänsyn till kommunens storlek eller inkomstnivå.

Kostnad per elev vs meritvärde

Det första diagrammet ställer kostnad per elev mot meritvärde (r = −0,33 för 290 kommuner). Om högre kostnad gick ihop med högre resultat skulle punkterna bilda en uppåtgående lutning. Det gör de inte.

Kommuner som Danderyd, Lidingö, Lomma och Nacka har låg kostnad och höga meritvärden, medan flera små kommuner med höga kostnader ligger under medianen. Färgen visar lärarbehörighet. Kostnaden per elev är högre i små och glesa kommuner, och den påverkas också av skolstorlek och elevernas behov. En hög kostnad per elev är därför inte samma sak som mer undervisning per elev.

Ingen positiv koppling mellan kostnad och resultat. Färgen visar lärarbehörighet.

Öppna Kostnad vs Resultat i fullstorlek

Socioekonomisk bakgrund — den dolda variabeln

En stor del av variationen i skolresultat samvarierar med kommunernas socioekonomiska profil. Medianinkomst och utbildningsnivå samvarierar betydligt starkare med Koladas meritvärde, måttet i första diagrammet (r ≈ 0,70 och 0,75), än kostnaden per elev gör. Kommuner med hög medianinkomst och många invånare med eftergymnasial utbildning har i genomsnitt högre resultat, vilket gör det svårt att isolera vad skolpengen betyder.

Diagrammet öppnar med andelen invånare med utländsk bakgrund. Välj medianinkomst eller eftergymnasial utbildning i menyn för att se de starkare sambanden; färgen visar friskoleandelen.

Varje bubbla en kommun. Storlek = antal skolor. Färg = friskoleandel. Välj mått i menyn.

Öppna Socioekonomisk korrelation i fullstorlek

SALSA: resultat jämfört med förväntan

SALSA-modellen justerar för delar av elevernas bakgrund och visar vilka skolor och kommuner som har resultat över eller under förväntan. Gröna kommuner på kartan har resultat över vad modellen förutsäger, röda under. Kommunvärdet är ett ovägt snitt av skolornas avvikelser, och varje kommun räknas lika, så de flesta kommuner, särskilt de små, hamnar under noll.

Kommuner med resultat över förväntan finns i alla kostnadsnivåer, och kostnaden per elev samvarierar inte med SALSA-avvikelsen (r ≈ 0). Kartan visar inte varför: den kan inte skilja hur pengarna används från andra skillnader som modellen inte mäter.

Grön: resultat över förväntan. Röd: under. Justerat för de bakgrundsfaktorer som SALSA-modellen innehåller.

Öppna SALSA-karta per kommun i fullstorlek

Högre kostnad per elev går inte ihop med högre resultat. De tio kommunerna med lägst kostnad har alla meritvärden över medianen, och kommunerna med högst kostnad är framför allt små och glest befolkade. Socioekonomisk bakgrund samvarierar betydligt starkare med resultaten än kostnadsnivån.

Det här är en jämförelse mellan kommuner vid ett tillfälle. Den visar inte vad en höjd eller sänkt skolpeng skulle leda till i en enskild kommun.

Vad underlaget inte medger

Texten granskades den mot kostnad per elev, meritvärden och lärarbehörighet enligt Kolada 2025, medianinkomst 2024, meritvärden i diagram 20 i huvudsak läsåret 2025/26 och SALSA läsåret 2024/25. Diagrammen hämtar senaste publicerade data och kan visa en nyare period än texten.