Skolor under SALSA-prognosen

Huvudfynd

SALSA-modellen (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser) beräknar ett förväntat meritvärde för varje skola baserat på föräldrarnas utbildningsnivå, andelen nyinvandrade och könsfördelningen. En negativ residual innebär att skolan presterar sämre än vad elevsammansättningen förutspår — oavsett hur hög eller låg den absoluta nivån är.

Skolor med residual under −10 är de som mest påtagligt avviker från modellens prognos. Det är inte ett kvalitetsbetyg på skolan. Flera skolor på listan arbetar uttalat med elever som kräver omfattande stöd, vilket SALSA inte ser.

Skolor med stor SALSA-avvikelse — kontext krävs per skola

Tabellen visar skolor sorterade efter SALSA-residual (mest negativ överst). Residualen redovisas med 95 % konfidensintervall baserat på åk 9-kohortens storlek; rader där konfidensintervallet inkluderar −10 är gråtonade och ska tolkas med extra försiktighet.

Visar topp 50 av 373 rankade skolor med residual ≤ −10. 18 enskilda och 32 kommunala bland dessa. Ytterligare 60 skolor matchade tröskeln men är exkluderade ur rankningen (se nedan). Klicka på skolans namn för full profil med kontext.

Skolor exkluderade ur rankningen

Jämförelse: skolorna som lyckas bäst

För kontrast visas de 5 skolor med mest positiv SALSA-residual — skolor som presterar bättre än vad elevsammansättningen förutspår.

Metod och begränsningar

SALSA-residualen beräknas per skola som faktiskt meritvärde minus modellberäknat meritvärde. Enligt Skolverkets metodbeskrivningar förklarar modellen ungefär hälften av variationen i meritvärden mellan skolor (siffran varierar mellan årskullar) — den resterande variansen beror på faktorer som ledarskap, resurser, pedagogisk kvalitet samt elevernas individuella stödbehov, vilka modellen inte mäter.

SALSA-modellens viktigaste blinda fläck är att den inte tar hänsyn till elevernas individuella stödbehov. Skolor som tar emot barn med NPF-diagnos, grav språkstörning eller andra omfattande stödbehov — så kallade resurs- eller insatsskolor — får per definition negativa residualer eftersom modellen inte vet att eleverna har förhöjda behov. De skolorna kan göra exceptionellt arbete med sina elever utan att det syns i SALSA.

För att hantera denna blinda fläck filtreras följande skolor bort ur rankningen och visas i en separat tabell:

• Skolan är anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, specialskola eller sameskola — där meritvärde inte är ett ändamålsenligt utfallsmått.
• Huvudmannen finns på Skolkolls hand-kurerade lista över organisationer vars primära verksamhet är resurs- eller insatsskolor (Specialpedagogiska skolmyndigheten, Utvecklingspedagogik Sverige AB, Nytida, Adventum, Aktivia m.fl.). Listan är Skolkolls klassificering — inte ett myndighetsregister — och ses över löpande.
• Verksamhetsbeskrivningen i Bolagsverkets register anger uttryckligen resurs- eller insatsverksamhet, riktad mot elever med NPF, språkstörning, autism eller ADHD, eller en uttalad specialpedagogisk inriktning.
• Åk 9-kohorten är mindre än 15 elever, vilket är Skolverkets egen publiceringsgräns för SALSA. Residualer på små kohorter är statistiskt instabila, och Skolverket undantar dem från publicering just för att skydda integriteten på små elevgrupper.

För de rankade skolorna redovisas residualen med en uppskattning av 95 % konfidensintervall (Z · σ / √N₉, med σ ≈ 75 som Skolkolls approximation för meritvärdets standardavvikelse — den nationella spridningen varierar mellan ca 70 och 80 mellan årskullar). Intervallet beskriver osäkerheten i skolans faktiska meritmedel; när det inkluderar tröskeln −10 (gråtonad rad) är signalen för osäker för att enskilda slutsatser om skolan ska kunna dras.

Tröskeln −10 residualpunkter är ett analytiskt val. Lägre trösklar (t.ex. −5) ger fler skolor men svagare signal; högre trösklar (t.ex. −20) ger färre men tydligare avvikelser.

Allmän tillsynsbild för svenska grundskolor

Källa: Skolinspektionens planerade tillsyn, senaste tillgängliga år. Procentandelarna avser andelen inspekterade skolor som fick minst ett beslut om brist.