Analys

Karriärutfall efter gymnasiet

Vad händer efter gymnasiet? Vi har analyserat examensgrad, vidare studier och arbetsmarknadsetablering för 1267 gymnasieskolor med data från Skolverket — uppdelat på högskoleförberedande program, yrkesprogram och introduktionsprogram.

Mars 2026 · Källa: Skolverket

Högskoleförberedande program

Högskoleförberedande program syftar till att ge eleven behörighet för högskolestudier. Här visar vi examensgrad (andelen som tar examen inom 3 respektive 4 år) och andelen som faktiskt studerar vidare tre år efter examen.

Måttet omfattar högskolestudier och andra studier enligt Skolverkets definition och är därför inte ett rent högskolemått.

80,5 %

Snitt examensgrad (3 år)

1053 skolor med data

83,0 %

Snitt examensgrad (4 år)

1037 skolor med data

48,7 %

Snitt vidare studier (3 år)

1055 skolor med data

Fördelning: andel vidare studier (3 år)

P10: 31,4 % ·P25: 40,6 % ·Median: 48,4 % ·P75: 55,4 % ·P90: 67,9 %

Baserat på 1055 skolor. Visar andelen elever som studerar vidare tre år efter examen från högskoleförberedande program. Måttet omfattar högskolestudier och andra studier enligt Skolverkets definition.

Yrkesprogram

Yrkesprogram förbereder för direkt inträde på arbetsmarknaden. Här visar vi examensgrad för yrkesprogram, arbetsmarknadsetablering tre år efter examen samt andelen som studerar vidare. Observera att Skolverkets etableringsmått omfattar både yrkesprogram och högskoleförberedande program i en gemensam siffra — det finns inget etableringsmått enbart för yrkesprogram. Måttet för vidare studier är på samma sätt brett: det omfattar högskolestudier och andra studier, inte enbart högskola.

75,2 %

Snitt examensgrad (3 år)

1000 skolor med data

77,5 %

Snitt examensgrad (4 år)

989 skolor med data

38,6 %

Snitt arbetsmarknadsetablering (3 år)

1069 skolor med data · yrkes- och högskoleförb. program

Introduktionsprogram

Introduktionsprogrammen riktar sig till elever som inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Målen är att eleven ska kunna gå vidare till ett nationellt program, få arbete, eller börja studera på annan nivå.

24,6 %

Snitt examensgrad (5 år)

914 skolor med data

31,7 %

Snitt arbetsmarknadsetablering (3 år)

673 skolor med data

24,9 %

Snitt vidare studier (3 år)

519 skolor med data

Topp 20 — högst andel vidare studier

De 20 gymnasieskolor där störst andel elever från högskoleförberedande program studerar vidare tre år efter examen.

#SkolaKommunVidare studier %Examensgrad %
1Lycée Francais Saint Louis, gyStockholm100,08,7
2Musikkonservatoriet FalunFalun100,0
3Sigrid Rudebecks gymnasiumGöteborg91,095,6
4Viktor Rydberg gy. DjursholmDanderyd89,891,9
5Viktor Rydberg gy. JarlaplanStockholm89,891,9
6Viktor Rydberg gy. OdenplanStockholm89,891,9
7Viktor Rydberg gy. SundbybergSundbyberg89,891,9
8Göteborgs Högre Samskola gy.Göteborg87,995,0
9Hitachigymnasiet LudvikaLudvika85,494,4
10Hitachigymnasiet VästeråsVästerås85,494,4
11Europaskolan SträngnäsSträngnäs85,091,9
12Täby Enskilda gymnasiumTäby84,594,8
13S:ta RagnhildgymnasietSödertälje84,474,3
14LM Engströms gymnasiumGöteborg84,195,9
15Einar HansengymnasietMalmö83,387,7
16Johannes HedberggymnasietHelsingborg83,387,7
17Sigtunaskolan hum. läroverket, gySigtuna83,291,4
18Sigtunaskolan hum. läroverket, int gySigtuna83,291,4
19Franska Skolan/Ecole francaise GymnasiumStockholm81,384,0
20Danderyds GymnasiumDanderyd81,081,4

Lägst andel vidare studier

De 10 gymnasieskolor där lägst andel elever från högskoleförberedande program studerar vidare tre år efter examen. Lågt värde kan bero på programutbud, regional arbetsmarknad eller att eleverna väljer andra vägar efter examen.

#SkolaKommunVidare studier %Examensgrad %
1Lunds Fordonstekniska Gymn.Lund0,0
2SYAB TransportgymnasiumKalmar0,0
3Yrkesgymnasiet TäbyTäby0,0
4Liljaskolan, JärnvägsteknikVännäs14,087,1
5Liljaskolan, sektor AVännäs14,087,1
6Liljaskolan, sektor BVännäs14,087,1
7Liljaskolan, sektor CVännäs14,087,1
8Svalöfs gymnasiumSvalöv14,657,1
9Axevalla HästcentrumSkara15,2
10Naturbruksskolan SvenljungaSvenljunga15,2

Topp 20 — bäst arbetsmarknadsetablering

De 20 gymnasieskolor där störst andel elever är etablerade på arbetsmarknaden tre år efter examen från yrkesprogram eller högskoleförberedande program. Examensgraden i sista kolumnen avser däremot enbart yrkesprogram.

#SkolaKommunEtablering %Examensgrad %
1Praktiska Gymnasiet NyköpingNyköping80,868,2
2Herrgårdsgymnasiet 1Säffle77,476,8
3Älvdalens UtbildningscentrumÄlvdalen76,186,9
4Tyresö gymnasiumTyresö75,983,9
5Bergstrands Gymnasium MärstaSigtuna75,569,5
6Bergstrands Gymnasium StockholmStockholm75,569,5
7Bergstrands Gymnasium UppsalaUppsala75,569,5
8Yrkesgymnasiet AleAle75,574,4
9Yrkesgymnasiet MunkedalMunkedal75,574,4
10Nils Holgerssongymnasiet i SkurupSkurup73,777,9
11Axevalla HästcentrumSkara71,771,2
12Naturbruksskolan SvenljungaSvenljunga71,771,2
13Naturbruksskolan SötåsenTöreboda71,771,2
14Naturbruksskolan UddetorpSkara71,771,2
15MunkagårdsgymnasietVarberg70,670,8
16Peabskolan GöteborgGöteborg70,662,9
17Peabskolan MalmöMalmö70,662,9
18Peabskolan SolnaSolna70,662,9
19Liljaskolan, JärnvägsteknikVännäs68,286,8
20Liljaskolan, sektor AVännäs68,286,8

Lägst arbetsmarknadsetablering

De 10 gymnasieskolor där lägst andel elever är etablerade på arbetsmarknaden tre år efter examen. Lågt värde kan bero på regional arbetsmarknad, elevsammansättning eller andra faktorer.

#SkolaKommunEtablering %Examensgrad %
1Lilla Akademiens Musikgymn.Stockholm0,0
2Lycée Francais Saint Louis, gyStockholm0,0
3Musikkonservatoriet FalunFalun0,0
4Stift. Sthlm Intern. School gyStockholm0,0
5Tyska skolanStockholm0,0
6Viktor Rydberg gy. DjursholmDanderyd6,0
7Viktor Rydberg gy. JarlaplanStockholm6,0
8Viktor Rydberg gy. OdenplanStockholm6,0
9Viktor Rydberg gy. SundbybergSundbyberg6,0
10Täby Enskilda gymnasiumTäby8,6

Karriärutfall per kommun

Genomsnittliga karriärutfall för kommuner med minst två gymnasieskolor. Sorterat efter andel vidare studier.

KommunSkolorVidare studier %Etablering %Exam. högsk.f. %Exam. yrke %
Lidingö380,69,065,3
Danderyd476,717,488,095,2
Sollentuna1468,121,983,067,5
Älmhult267,323,561,176,0
Stockholm9664,223,879,765,4
Båstad264,129,778,268,4
Botkyrka563,927,186,379,0
Härryda863,527,491,491,6
Värmdö460,429,174,769,0
Vänersborg460,231,083,973,8
Sundbyberg359,138,386,772,7
Upplands Väsby259,035,954,1
Strängnäs258,751,079,381,8
Håbo258,630,677,062,5
Torsås258,620,354,7
Linköping2757,630,284,574,2
Tingsryd257,545,386,2
Söderköping256,333,376,950,0
Motala656,135,769,975,0
Solna855,937,176,370,8
Huddinge655,430,476,668,3
Oskarshamn355,235,885,784,6
Malmö3554,832,579,368,3
Lund1754,828,483,072,9
Göteborg8254,633,683,171,3
Sigtuna854,538,783,174,8
Härnösand354,431,777,670,1
Uppsala2553,534,780,773,4
Ulricehamn253,141,857,856,8
Åmål352,934,189,079,0

Samband: examensgrad och vidare studier

Spridningsdiagram som visar sambandet mellan examensgrad (högskoleförberedande program, 3 år) och andelen som studerar vidare tre år efter examen. Varje punkt är en gymnasieskola. Ett tydligt positivt samband innebär att skolor med hög examensgrad också har hög andel vidare studier.

986 skolor med data för både examensgrad och vidare studier.

Metod och källor

Examensgrad anger andelen elever som tar examen inom 3 år (eller 4–5 år beroende på mått och programtyp). Högre examensgrad är generellt kopplad till bättre karriärutfall.

Vidare studier visar andelen elever från högskoleförberedande program som studerar vidare tre år efter examen. Måttet omfattar högskolestudier och andra studier enligt Skolverkets definition och baseras på registerdata från SCB.

Arbetsmarknadsetablering mäter andelen elever som har en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter avslutad utbildning. En person räknas som etablerad om hen har en inkomst över ett visst gränsbelopp och inte har studiemedel eller långvarig arbetslöshet. För nationella program redovisar Skolverket måttet för elever som tagit examen från yrkesprogram eller högskoleförberedande program — en gemensam siffra för båda programtyperna, inte en siffra per programtyp. Introduktionsprogram har ett eget mått.

Introduktionsprogram riktar sig till elever utan behörighet till nationella program. Examensgrad mäts efter 5 år, och arbetsmarknad/vidare studier efter 3 år.

Viktiga förbehåll: Skolans geografiska läge, vilka program som erbjuds, och elevernas bakgrund påverkar resultaten. En skola med hög andel yrkesprogram inom bristyrken (t.ex. vård, bygg) kan ha högre etableringsgrad än en skola inriktad på mer teoretiska yrkesprogram. Jämför därför främst skolor med liknande programutbud.

Data: Skolverket. Bearbetning av Skolkoll.Ordlista · Om datan.

Arbetsmarknad ·Kostnadseffektivitet ·Skolbibliotekseffekten ·Alla analyser ·Statistik ·Jämför kommuner