24 Visualiseringar
Interaktiva perspektiv på Sveriges skollandskap — kartor, fördelningar, rankingar och jämförelser.
Fördelningar
9. Meritvärde åk 910. NP-resultat11. Lärarbehörighet per län12. Skolstorlek per skolform13. Kommun vs rikssnittJämförelser
19. Meritvärde vs NP-resultatLaddar skoldata…
1. Kommunkartan
290 kommuner färglagda efter valfri metrik.
De flesta av oss har en bild av att Stockholm och storstäderna har de bästa skolorna. Men färglägg kartan efter meritvärde och mönstret är mer nyanserat än så — det finns kommuner i Norrlands inland som överträffar förorterna. Byt metrik och se hur bilden förändras helt.
2. Länskartan
21 län med regionala mönster i skolresultat.
När vi zoomar ut från enskilda kommuner till länsnivå framträder Sveriges stora regionala klyftor. Södra Sverige och universitetslänen tenderar att ha högre lärarbehörighet — men är det för att lärare vill bo där, eller för att lönerna är högre?
3. Varje skola på kartan
Varje skola en cirkel — storleken visar elevantal, färgen meritvärde.
Här ser du varje enskild skola på sin geografiska plats. De stora cirklarna i storstäderna är lätta att hitta — men zooma in i Norrland och du ser små skolor som lyser med höga meritvärden. Geografi är inte öde — det finns kvalitet överallt.
4. Friskola vs Kommun
Kommunala och enskilda huvudmän sida vid sida.
Friskolorna är inte jämnt spridda över landet. Enskilda huvudmän koncentreras till tätorter och förorter där elevunderlaget är stort. I glesbygden dominerar kommunala skolor nästan helt. Valfriheten existerar — men bara för dem som redan har mest att välja på.
5. Skolöknen
Kommuner med få eller inga aktiva grundskolor.
I en del kommuner finns bara en enda grundskola — och i några fall ingen alls. För familjer i dessa ”skolöknar” innebär det långa skolskjutsar och begränsad valfrihet. Frågan är inte om skolan är bra eller dålig — frågan är om det finns en skola överhuvudtaget.
6. Behörighet vs Meritvärde
Varje bubbla en skola. Storlek = elevantal.
Alla vill ha behöriga lärare. Men garanterar behörighet bättre resultat? Molnet av bubblor visar en tydlig tendens uppåt — skolor med hög lärarbehörighet tenderar att ha högre meritvärden. Men det finns gott om undantag åt båda hållen. Verkligheten är en molnformation, inte en rak linje.
7. Elevtäthet vs Resultat
Elever per lärare mot genomsnittligt NP-resultat.
Mindre klasser ger bättre resultat — det säger alla. Men stämmer det verkligen? Titta på molnet av bubblor och sök efter lutningen. Sambandet är svagare än de flesta tror. Det verkar finnas en gräns där stora klasser skadar — men under den gränsen spelar andra faktorer större roll.
8. Gymnasieskolor
Examensgrad mot betygspoäng för varje gymnasieskola.
På gymnasiet mäter vi två saker som borde hålla ihop men inte alltid gör det: hur stor andel som tar examen och vilka betygspoäng de får. En skola där alla tar examen men med låga poäng — är den bättre eller sämre än en med höga poäng men stor avhoppning? Svaret säger mer om dina värderingar än om skolan.
9. Meritvärde åk 9
Fördelningskurva uppdelad på kommunal och enskild huvudman.
Här är frågan alla vill ha svar på: ger friskolor högre betyg? Jämför de två fördelningskurvorna. De enskilda huvudmännen har en kurva som ligger lite till höger — men är det för att de undervisar bättre, eller för att de har elever med mer gynnsam bakgrund? Den här grafen ger halva svaret. Resten kräver att du scrollar vidare.
10. NP-resultat
Varje prick en skola. Nationella prov i svenska, engelska och matte.
Nationella proven är det närmaste vi kommer en oberoende mätning av vad eleverna faktiskt kan. Betygen sätts av lärarna — proven rättas externt. Om dessa två alltid stämde överens behövde vi inte oroa oss. Att de inte gör det är en av de viktigaste frågorna i svensk skoldebatt.
11. Lärarbehörighet per län
21 län jämförda — välj ”Jämför” för kommunal vs enskild.
Lärarbehörighet är kanske den viktigaste enskilda faktorn som skolpolitiken faktiskt kan påverka. Man kan inte lagstifta bort fattigdom eller flytta universitetet till Gällivare — men man kan göra läraryrket attraktivt nog att de bästa vill jobba i de kommuner som behöver dem mest. Jämför kommunala och enskilda huvudmän och se var skillnaderna är störst.
12. Skolstorlek per skolform
Överlappande fördelningskurvor för olika skolformer.
De överlappande kurvorna avslöjar varje skolforms ”personlighet”. Grundskolor bildar en bred kurva med allt från byskolor med 30 elever till stadskolosser med 800. Gymnasierna klumpar sig kring 300–600. Fritidshemmen håller sig små. Varje skolform har sin egen logik — och sin egen ekonomiska verklighet.
13. Kommun vs rikssnitt
Varje kommun över eller under rikssnittet i meritvärde.
”Över eller under?” — det är den enklaste frågan man kan ställa om en kommun, och den mest vilseledande. En kommun strax under snittet kan ha fantastiska skolor i en demografiskt utmanande kontext. En kommun över snittet kan rida på föräldrarnas utbildningsnivå. Men enkla jämförelser är oemotståndliga — så här är din.
14. Kommunranking
Byt metrik och se hur rankingen förändras.
Alla älskar rankingar. Men svaret beror helt på vad du mäter. Byt från meritvärde till lärarbehörighet och se hur kommunerna byter plats. Byt till elev-per-lärare och bilden förändras igen. Den kommun som ”vinner” i en ranking kan hamna i botten i nästa. Det borde göra oss skeptiska — men det gör oss sällan det.
15. Största huvudmän
De 20 största enskilda huvudmännen — elevantal och meritvärde.
Friskolesektorn domineras av en handfull stora koncerner. De fem största har fler elever än många kommuner. Stordrift kan ge effektivitet — men den kan också ge likriktning. Frågan är inte om koncernerna är bra eller dåliga, utan hur mycket av skollandskapet de formar utan att de flesta av oss märker det.
16. Kommunprofil
Välj kommuner och jämför profiler i 5 dimensioner.
Varje kommun har en unik ”fingeravtrycks”-profil. Välj två kommuner du tror är lika och se hur deras polygoner skiljer sig. Kanske har de samma meritvärde men helt olika lärarbehörighet. Kanske samma friskoleandel men olika antal skolor. Siffror ljuger inte — men en enda siffra berättar aldrig hela sanningen.
17. Skolformsfördelning
Koncentriska ringar — skolform, huvudmantyp, status.
Från mitten och utåt: först skolform, sedan huvudman, sedan status. Det svenska skolsystemet är mer mångfacetterat än de flesta tror — grundskolor, gymnasier, fritidshem, förskoleklasser, vuxenutbildning, kommunala och enskilda, aktiva och vilande. Här ser du hela ekosystemet i en enda bild.
18. Elevflöden
Hur fördelas elever från huvudmantyp till skolform till region?
Följ flödet: från huvudmantyp, genom skolform, ut till region. De breda strömmarna avslöjar var eleverna faktiskt hamnar. Stockholm drar oproportionerligt — men det gör alla huvudstäder i alla länder. Den intressanta frågan är vad som händer utanför de stora stråken: de tunna linjerna berättar om glesbygdens verklighet.
19. Meritvärde vs NP-resultat
Kommun och enskild jämförda med trendlinjer.
Här är elefanten i rummet: om betyg sattes rättvist borde meritvärdet korrelera starkt med nationella proven. En perfekt korrelation skulle ge en smal diagonal. Det vi ser är bredare än så — och skillnaden mellan kommunala och enskilda trendlinjer väcker frågor som debatten helst undviker.
20. Socioekonomisk korrelation
Varje bubbla en kommun. Storlek = antal skolor, färg = friskoleandel.
Demografi förklarar mer än pedagogik. Det är den obekväma sanningen i svensk skoldata. Kommuner med hög medianinkomst och hög utbildningsnivå har nästan alltid bättre skolresultat — oavsett hur skolan organiseras. Betyder det att skolan inte spelar roll? Nej. Men det betyder att vi underskattar kraften i det barn tar med sig hemifrån.
21. Koncernernas marknadsandel
Yta = antal elever. Färg = snitt meritvärde.
Friskolesektorn är koncentrerad på ett sätt som förvånar de flesta. En liten grupp aktörer kontrollerar en stor del av marknaden. Ytan visar elevantal — de största rektanglarna representerar tiotusentals barn. Färgen visar meritvärde. Frågan varje förälder borde ställa: styr koncernens ekonomi eller barnens behov vilken skola som öppnas var?
22. Utbildningsnivå
Andel invånare med vald utbildningsnivå per kommun.
Universitetskommunerna lyser tydligt — Lund, Uppsala, Umeå, Linköping. Men det intressanta är inte topparna utan dalarna. I vissa kommuner har färre än var femte vuxen en högskoleutbildning. Deras barn går i skolan med andra förutsättningar, andra förebilder, andra förväntningar. Kartan visar var framtidens ojämlikhet redan är inbyggd.
23. Historiska trender
Rikssnitt över tid — kommunala vs enskilda.
Var är vi på väg? Trendlinjerna visar rikssnittet år för år, uppdelat på kommunala och enskilda huvudmän. Vissa kurvor pekar uppåt, andra planar ut, några oroar. Historien lär oss att skolpolitik tar tid — en reform idag syns i resultaten först om fem till tio år. Det som ser ut som en plötslig förändring är nästan alltid en lång, långsam process.
24. Inkomstgap
Skillnad i medianinkomst mellan män och kvinnor per kommun.
Gapet varierar kraftigt mellan kommuner — och det påverkar skolan mer än man tror. I kommuner med stora inkomstskillnader tenderar fler familjer att vara ensamstående och ha mindre tid för läxhjälp. Barnen märker det inte i klassrummet, men statistiken gör det. Ekonomisk jämlikhet och skolresultat hänger ihop — inte perfekt, men tillräckligt för att vi borde prata om det.