Är stora skolor bättre — eller sämre — än små? Vi har delat in 1542 grundskolor med meritvärde i fyra storleksklasser och jämfört resultaten.
Resultat per storleksklass
| Storleksklass | Antal skolor | Snitt merit | Beh. lärare | Elev/lärare |
|---|---|---|---|---|
| Små (<100 elever) | 52 | 191,0 | 59,2 % | 7,7 |
| Mellanstora (100–299) | 575 | 224,8 | 67,7 % | 11,0 |
| Stora (300–499) | 537 | 225,4 | 72,1 % | 12,2 |
| Mycket stora (500+) | 378 | 240,2 | 76,3 % | 13,3 |
Små skolor (<100)
191
Snitt meritvärde
52 skolor • 69 % fristående
Stora skolor (500+)
240
Snitt meritvärde
378 skolor • 23 % fristående
Vad förklarar skillnaderna?
Skolstorlek samvarierar med andra faktorer: små skolor finns oftare i glesbygd med svårare rekryteringsläge, medan stora skolor ofta ligger i storstadsområden med annorlunda elevunderlag. Elev/lärare-kvoten är relativt jämn oavsett storlek, men lärarbehörigheten varierar mer.
Slutsatsen? Storlek i sig är inte avgörande — det är kontexten som spelar roll. Se berättelsen om inkomst och skolresultat för mer om hur demografi påverkar resultaten.