Sverige 2022 — översikt
487
Läsning
OECD-snitt: 476 | −19 sedan 2018
482
Matematik
OECD-snitt: 472 | −20 sedan 2018
494
Naturvetenskap
OECD-snitt: 485 | −5 sedan 2018
Analys
Sverige i PISA
Hur presterar svenska 15-åringar i internationell jämförelse? PISA-resultaten från 2022 för läsning, matematik och naturvetenskap — med nordisk jämförelse och OECD-snitt.
Om PISA
PISA (Programme for International Student Assessment) är OECDs internationella kunskapsmätning som genomförs vart tredje år. Testet mäter 15-åringars förmåga att tillämpa kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap i verklighetsnära situationer. Senaste mätningen genomfördes 2022 med deltagande från över 80 länder.
Data: OECD PISA. Skalan har medelvärdet 500 och standardavvikelse 100 (basår 2000/2003). Huvudstudien för PISA 2025 genomfördes i mars 2025 — resultaten publiceras enligt Skolverket den 8 september 2026.
Trend: Sverige och Norden 2003–2022
Diagrammet visar hur de nordiska ländernas PISA-resultat utvecklats över tid. Välj ämne med knapparna nedan.
Jämförelsetabell — PISA 2022
| Land | Läsning | Matematik | Naturvetenskap |
|---|---|---|---|
| Finland | 490 | 484 | 511 |
| Danmark | 489 | 489 | 494 |
| Sverige | 487 | 482 | 494 |
| Norge | 477 | 468 | 478 |
| Island | 436 | 459 | 441 |
| OECD-snitt | 476 | 472 | 485 |
Förändring sedan 2018
| Land | Läsning | Matematik | Naturvetenskap |
|---|---|---|---|
| Sverige | −19 | −20 | −5 |
| Finland | −30 | −23 | −11 |
| Danmark | −12 | −20 | +1 |
| Norge | −22 | −33 | −12 |
| Island | −38 | −36 | −34 |
| OECD-snitt | −11 | −17 | −4 |
Koppling till Skolkolls data
PISA och Skolkolls meritvärde mäter olika saker:
| PISA | Skolkoll (meritvärde åk 9) | |
|---|---|---|
| Vad mäts? | Tillämpningsförmåga i verkliga situationer | Kursbetyg enligt läroplan |
| Ålder | 15 år (ålder, oavsett årskurs) | Årskurs 9 (13–16 år) |
| Skala | Internationell skala (snitt 500) | 0–340 poäng |
| Frekvens | Vart 3:e år | Årligen |
| Jämförbarhet | Internationell | Nationell (mellan skolor, kommuner) |
Höga PISA-resultat och höga meritvärden korrelerar på kommunnivå, men sambandet är inte perfekt. En kommun som presterar över PISA-snittet behöver inte ha högst meritvärden — och vice versa. Betygsinflation kan göra att meritvärden stiger utan att PISA-resultaten följer med.
Metodkommentar
PISA mäter 15-åringars kompetenser — inte betyg eller meritvärden. Skolkolls meritvärde (åk 9) mäter kursbetyg, PISA mäter tillämpningsförmåga. Höga PISA-resultat och höga meritvärden korrelerar men är inte samma sak. PISA-poäng kan inte direkt jämföras med svenska betyg. Uppsving eller nedgång i PISA behöver inte speglas i nationella betyg och vice versa.
Källa: OECD PISA (öppnas i nytt fönster). Data publiceras med CC BY 4.0-licens. Skolkolls sammanställning utgör inte en officiell OECD-publikation.