Sekretessavdrag — varför data saknas

Saknar en skola data? Det beror oftast på sekretessavdrag, inte dåliga resultat. Så fungerar Skolverkets regel.

Definition

Skolverket publicerar inte resultat när den redovisade gruppen omfattar färre än 15 elever. Syftet är att skydda enskilda elevers identitet — så kallad statistisk sekretess.

I Skolkolls data innebär detta att värdet är null. På webbplatsen visas det som "—" eller "Data saknas".

Sekretessavdraget gäller alla mått: meritvärde, behörighet, gymnasiebehörighet, enkätresultat med mera. Det är vanligast på:

  • Små skolor med få avgångselever
  • Uppdelningar per kön eller bakgrund
  • Enskilda ämnesresultat

Så tolkar du

null ≠ dåligt resultat. Det vanligaste missförståndet. Avsaknad av data betyder att gruppen var för liten för att publicera — inte att skolan presterar dåligt.

Aggregera uppåt. Om en enskild skola saknar data kan du ofta hitta siffror på:

  • Kommunnivå — alla skolor i kommunen sammanslagna ger ofta tillräckligt stora grupper.
  • Huvudmannivå — alla huvudmannens skolor sammanslagna.

Kontrollera trenden. Om data fanns förra året men saknas i år har gruppen förmodligen minskat under 15 elever. Det kan bero på sjunkande elevantal, inte på försämrade resultat.

Kvalitetsflagga. Skolkoll markerar skolor med begränsade data via kvalitetsflaggan secret_limited. Det hjälper dig att snabbt identifiera vilka skolor som har sekretessavdrag.

Vanliga misstag

  1. Tolka "Data saknas" som dåligt resultat. Det är statistisk sekretess — inte brist på kvalitet.
  2. Exkludera skolor utan data från jämförelser. Om du rangordnar skolor och exkluderar dem utan meritvärde missar du potentiellt de minsta skolorna, som kan ha helt andra egenskaper.
  3. Bortse från att flerårsdata kan ge värden. Även om ett enskilt år saknar data kan tre- till femårssnitt ibland beräknas om gruppen var tillräckligt stor under vissa år.

← Alla tolkningsguider