Definition

Lärarbehörighet (certifiedTeachersPercent) anger andelen tjänstgörande lärare som har både legitimation och behörighet i de ämnen de undervisar i.

Legitimation — utfärdas av Skolverket efter avslutad lärarutbildning. Krävs för fast anställning.
Behörighet — ämnesspecifik. En legitimerad lärare i svenska är inte automatiskt behörig att undervisa i matematik.

Måttet rapporteras av Skolverket via personalregistret (PRIM) och avser läsårets hösttermin.

Så tolkar du

100 % behörighet ≠ bra undervisning. Behörighet mäter formell kompetens — om läraren har rätt examen och legitimation. Det säger inget om pedagogisk skicklighet, engagemang eller ledarskap i klassrummet.

Läs tillsammans med elevresultat. Om en skola har hög behörighet men låga resultat (t.ex. lågt meritvärde eller negativ SALSA-resultat) pekar det på att andra faktorer spelar in.

Ämnesfördelningen varierar. Nationellt finns störst brist i matematik, NO-ämnen, modersmål och svenska som andraspråk. En skola kan ha 90 % total behörighet men 0 % i matematik — det aggregerade talet döljer ämnesvisa brister.

Skoltyp påverkar. Kommunala skolor har generellt högre behörighet (~73 %) än fristående skolor (~65 %). Glesbygdsskolor har ofta lägre behörighet än storstadsskolor på grund av rekryteringssvårigheter.

Vanliga misstag

Anta att behörighet = kvalitet. Behörighet är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor. Obehöriga lärare kan vara skickliga, och behöriga lärare kan vara mediokra.
Bortse från ämnesfördelningen. Det aggregerade talet kan dölja allvarliga brister i enskilda ämnen — fråga efter ämnesspecifik data om möjligt.
Jämföra utan hänsyn till skoltyp. Fristående skolor har generellt lägre behörighet, delvis på grund av andra anställningsvillkor och rekryteringsstrategier.
Ignorera vikarier och tillfälliga anställningar. Behörighetssiffran inkluderar alla tjänstgörande lärare, inklusive korttidsvikarier som ofta är obehöriga.