Högskoleförberedande program
Högskoleförberedande program syftar till att ge eleven behörighet för högskolestudier. Här visar vi examensgrad (andelen som tar examen inom 3 respektive 4 år) och andelen som faktiskt går vidare till högskola eller universitet.
Yrkesprogram
Yrkesprogram förbereder för direkt inträde på arbetsmarknaden. Här visar vi examensgrad, arbetsmarknadsetablering tre år efter examen, samt andelen som ändå väljer att studera vidare på högskola.
Topp 20 — högst andel till högskola
De 20 gymnasieskolor där störst andel elever från högskoleförberedande program studerar vidare på högskola eller universitet tre år efter examen.
| # | Skola | Kommun | Till högskola % | Examensgrad % |
|---|
Lägst andel till högskola
De 10 gymnasieskolor där lägst andel elever från högskoleförberedande program går vidare till högskola. Lågt värde kan bero på programutbud, regional arbetsmarknad eller att eleverna väljer andra vägar efter examen.
| # | Skola | Kommun | Till högskola % | Examensgrad % |
|---|
Topp 20 — bäst arbetsmarknadsetablering (yrkesprogram)
De 20 gymnasieskolor där störst andel elever från yrkesprogram är etablerade på arbetsmarknaden tre år efter examen.
| # | Skola | Kommun | Etablering % | Examensgrad % |
|---|
Lägst arbetsmarknadsetablering (yrkesprogram)
De 10 gymnasieskolor där lägst andel elever från yrkesprogram är etablerade på arbetsmarknaden. Lågt värde kan bero på regional arbetsmarknad, elevsammansättning eller andra faktorer.
| # | Skola | Kommun | Etablering % | Examensgrad % |
|---|
Karriärutfall per kommun
Genomsnittliga karriärutfall för kommuner med minst två gymnasieskolor. Sorterat efter andel till högskola.
| Kommun | Skolor | Till högskola % | Etablering yrke % | Exam. högsk.f. % | Exam. yrke % |
|---|
Metod och källor
Examensgrad anger andelen elever som tar examen inom 3 år (eller 4–5 år beroende på mått och programtyp). Högre examensgrad är generellt kopplad till bättre karriärutfall.
Högskoleövergång visar andelen elever från högskoleförberedande program som är registrerade vid högskola eller universitet tre år efter examen. Måttet baseras på registerdata från SCB.
Arbetsmarknadsetablering mäter andelen elever som har en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter avslutad utbildning. En person räknas som etablerad om hen har en inkomst över ett visst gränsbelopp och inte har studiemedel eller långvarig arbetslöshet.
Introduktionsprogram riktar sig till elever utan behörighet till nationella program. Examensgrad mäts efter 5 år, och arbetsmarknad/vidare studier efter 3 år.
Viktiga förbehåll: Skolans geografiska läge, vilka program som erbjuds, och elevernas bakgrund påverkar resultaten. En skola med hög andel yrkesprogram inom bristyrken (t.ex. vård, bygg) kan ha högre etableringsgrad än en skola inriktad på mer teoretiska yrkesprogram. Jämför därför främst skolor med liknande programutbud.
Data: Skolverket. Bearbetning av Skolkoll. Ordlista · Om datan.