Huvudfynd
Av Sveriges 4 684 aktiva grundskolor har 4 366 uppgift om andelen behöriga lärare. Rikssnittet ligger på 71,2 %, men bakom det döljer sig stora regionala skillnader och en tydlig klyfta mellan kommunala och fristående skolor.
Rikssnitt
71,2 %
behöriga lärare
4 366 skolor med data
Kommunal vs Friskola
+8,8 pe
högre i kommunala skolor
72,6 % vs 63,8 %
Trend 2019–2024
+0,5 pe
förändring i rikssnitt
69,3 % → 69,8 %
pe = procentenheter. Lärarbristen är ojämnt fördelad: de län med lägst behörighet har bara 59,8 % behöriga lärare, medan toppkommunerna närmar sig 90 %. Skillnaden påverkar direkt vilken undervisning eleverna får.
Karta: Lärarbehörighet per kommun
Kartan visar andelen behöriga lärare i grundskolan per kommun (Kolada-data 2024). Mörkare färg innebär högre behörighet. Håll musen över en kommun för att se detaljerad information.
Län rankade efter behörighet
Stapeldiagrammet visar genomsnittlig lärarbehörighet per län, beräknat från skolnivå. Jämtlands ligger längst ner med 59,8 % medan Östergötlands toppar med 75,1 %. Klicka på “Visa kommunal vs enskild” för att se uppdelningen.
Kommunala skolor vs friskolor
Kommunala grundskolor har i genomsnitt 72,6 % behöriga lärare, jämfört med 63,8 % för fristående skolor — en skillnad på +8,8 procentenheter. Skillnaden återfinns i nästan samtliga län.
Kommunala skolor
72,6 %
behöriga lärare (snitt)
3 675 skolor
Fristående skolor
63,8 %
behöriga lärare (snitt)
691 skolor
Trend: Hur har behörigheten utvecklats?
Under perioden 2019–2024 har rikssnittet för lärarbehörighet i grundskolan ökat med +0,5 procentenheter. Förändringen är blygsam jämfört med de stora regionala skillnaderna.
Detaljerad tabell per län
| Län | Skolor | Behörighet % | Kommunal % | Enskild % | Skillnad |
|---|---|---|---|---|---|
| Jämtlands | 86 | 59,8 | 59,3 (80) | 68,8 (6) | −9,5 pe |
| Dalarnas | 152 | 63,1 | 63,3 (136) | 61,6 (16) | +1,7 pe |
| Västmanlands | 119 | 64,6 | 66,3 (99) | 54,8 (20) | +11,5 pe |
| Södermanlands | 123 | 65,2 | 67,4 (95) | 58,4 (28) | +9,0 pe |
| Gävleborgs | 141 | 65,8 | 68,3 (116) | 52,6 (25) | +15,7 pe |
| Norrbottens | 159 | 68,1 | 69,1 (138) | 62,2 (21) | +6,9 pe |
| Gotlands | 37 | 68,1 | 68,5 (33) | 64,0 (4) | +4,5 pe |
| Örebro | 140 | 69,3 | 70,6 (121) | 60,4 (19) | +10,2 pe |
| Kronobergs | 122 | 69,6 | 71,0 (107) | 57,2 (15) | +13,8 pe |
| Jönköpings | 196 | 69,8 | 71,0 (182) | 54,1 (14) | +16,9 pe |
| Kalmar | 132 | 70,9 | 71,9 (119) | 60,7 (13) | +11,2 pe |
| Värmlands | 154 | 71,6 | 72,5 (140) | 61,3 (14) | +11,2 pe |
| Västernorrlands | 127 | 71,6 | 72,2 (109) | 68,2 (18) | +4,0 pe |
| Stockholms | 755 | 72,1 | 75,7 (481) | 64,2 (274) | +11,5 pe |
| Blekinge | 81 | 72,1 | 73,0 (68) | 67,1 (13) | +5,9 pe |
| Västra Götalands | 811 | 72,3 | 72,9 (707) | 67,7 (104) | +5,2 pe |
| Skåne | 588 | 73,6 | 75,9 (471) | 63,7 (117) | +12,2 pe |
| Uppsala | 148 | 74,6 | 75,6 (117) | 70,5 (31) | +5,1 pe |
| Hallands | 199 | 74,6 | 75,2 (177) | 68,9 (22) | +6,3 pe |
| Västerbottens | 162 | 74,7 | 75,9 (146) | 60,7 (16) | +15,2 pe |
| Östergötlands | 237 | 75,1 | 75,9 (206) | 69,2 (31) | +6,7 pe |
pe = procentenheter. Antal skolor inom parentes. Behörighet beräknad som medelvärde av skolors certifiedTeachersPercent.
Varför varierar lärarbehörigheten så mycket?
Lärarbristen är ett resultat av flera samverkande faktorer: närheten till lärarutbildningar, kommunernas ekonomiska förutsättningar, och hur attraktivt det är att bo och arbeta på platsen. Universitetsorter som Uppsala, Linköping och Umeå har naturligt högre behörighet — lärarstudenter stannar ofta kvar där de utbildats.
Fristående skolor har generellt lägre lärarbehörighet än kommunala. Det kan bero på flera saker: fristående skolor använder i högre utsträckning obehöriga lärare som vikariat, de har inte samma möjlighet att erbjuda konkurrenskraftiga villkor i bristområden, och de är överrepresenterade i storstäder där konkurrensen om behöriga lärare är hårdast.
Viktiga förbehåll
Behörighet mäter inte undervisningskvalitet direkt. Andelen behöriga lärare är ett strukturellt mått som samvarierar med skolresultat, men sambandet är inte enkelt:
- Ämnesmatchning: En behörig lärare kan undervisa i ämnen utanför sin behörighet. Siffrorna visar inte om läraren är behörig i just det ämne hen undervisar i.
- Bristämnen: Matematik, teknik, NO-ämnen och moderna språk har kronisk brist. Dessa ämnen döljs i ett genomsnitt.
- Skolstorlek: Små skolor får större variation på grund av få lärare.
- Datakvalitet: Siffrorna är från Skolverkets senaste insamling (läsåret 2023/24) och kan ha ändrats sedan dess.
- Kolada vs skoldata: Kommunsnittet i Kolada kan skilja sig från skolnivådata på grund av olika beräkningsmetoder.
Metod
Analysen bygger på två datakällor: Skolverkets öppna data (skolnivå, läsåret 2023/24) och Kolada — kommun- och landstingsdatabasen (kommunnivå, senaste tillgängliga år). Länsgenomsnitt är beräknade som aritmetiska medelvärden av skolors certifiedTeachersPercent, där varje skola väger lika oavsett elevantal. Trenddata är kommunsnittet från Kolada (290 kommuner, 2019–2024).
Statistik: läsåret 2023/24. Källa: Skolverkets öppna data och Kolada. Bearbetning av Skolkoll. Ordlista · Om datan.