Översikt
Yrkesprogram — etablering på arbetsmarknaden
Tabellen visar de 20 gymnasieskolor där störst andel elever från yrkesprogram är etablerade på arbetsmarknaden tre år efter examen.
| # | Skola | Kommun | Etablering % | Examensgrad % |
|---|
Högskoleförberedande — vidare studier
De 20 gymnasieskolor där störst andel elever från högskoleförberedande program studerar vidare på högskola eller universitet tre år efter examen.
| # | Skola | Kommun | Vidare studier % | Examensgrad % |
|---|
Skolor med lägst arbetsmarknadsetablering
De 10 gymnasieskolor där lägst andel elever från yrkesprogram är etablerade på arbetsmarknaden. Lågt värde kan bero på regional arbetsmarknad, elevsammansättning eller andra faktorer.
| # | Skola | Kommun | Etablering % | Examensgrad % |
|---|
Metod och källor
Arbetsmarknadsetablering mäter andelen elever som har en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år efter avslutad utbildning. Måttet kommer från Skolverket och baseras på registerdata från SCB. En person räknas som etablerad om hen har en inkomst över ett visst gränsbelopp och inte har studiemedel eller långvarig arbetslöshet.
Vidare studier visar andelen elever från högskoleförberedande program som är registrerade vid högskola eller universitet tre år efter examen.
Examensgrad anger andelen elever som tar examen inom tre år (eller fyra år för yrkesprogrammen enligt viss statistik). Högre examensgrad är generellt kopplad till bättre arbetsmarknadsutfall.
Viktiga förbehåll: Skolans geografiska läge, vilka program som erbjuds, och elevernas bakgrund påverkar resultaten. En skola med hög andel yrkesprogram inom bristyrken (t.ex. vård, bygg) kan ha högre etableringsgrad än en skola inriktad på mer teoretiska yrkesprogram. Jämför därför främst skolor med liknande programutbud.
Data: Skolverket. Bearbetning av Skolkoll. Ordlista · Om datan.