Det svenska skolsystemet

Skolformerna

Barn och unga i Sverige går igenom flera skolformer. Förskoleklass och grundskola är obligatoriska. Förskola och gymnasieskola är frivilliga men de allra flesta deltar.

Förskola

Pedagogisk verksamhet för barn 1–5 år. Kommunen är skyldig att erbjuda plats. Avgiften är inkomstbaserad (maxtaxa).

Förskoleklass

Ett förberedande år innan grundskolan. Obligatorisk sedan 2018. Barnet får börja det år hen fyller sex.

Grundskola

Nioårig obligatorisk utbildning. Alla barn har rätt och plikt att gå i grundskolan. Undervisningen följer en nationell läroplan.

Gymnasieskola

Treårig frivillig utbildning med 18 nationella program — 6 högskoleförberedande och 12 yrkesprogram. Omkring 98 % av eleverna går vidare till gymnasiet.

Högskola och universitet

Frivillig eftergymnasial utbildning. Sverige har över 30 högskolor och universitet. Utbildningen är avgiftsfri för svenska medborgare och EU-medborgare.

Anpassade skolformer

Vid sidan av grundskola och gymnasieskola finns skolformer som är anpassade för elever med särskilda behov.

Anpassad grundskola

Tidigare kallad grundsärskola. Nioårig utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Följer en egen läroplan. Läs mer

Anpassad gymnasieskola

Tidigare kallad gymnasiesärskola. Fyraårig utbildning som bygger vidare efter anpassad grundskola. Läs mer

Specialskola

Tioårig skolform för elever som är döva, har nedsatt hörsel, är synskadade eller har grav språkstörning. Drivs av SPSM. Läs mer

Sameskola

Skolform för samiska barn i årskurs 1–6. Undervisningen sker delvis på samiska och lyfter samisk kultur. Läs mer

Vuxenutbildning

Vuxna som behöver komplettera sin utbildning har flera vägar. Kommunen ansvarar för merparten av vuxenutbildningen.

Komvux

Kommunal vuxenutbildning. Här kan vuxna läsa in grundskole- och gymnasiekurser, till exempel för att bli behöriga till högskola. Ordlista

SFI — svenska för invandrare

Kostnadsfri utbildning i svenska för personer som nyligen invandrat till Sverige. Ingår numera i komvux. Ordlista

Yrkesvux

Yrkesutbildningar inom komvux med statlig medfinansiering. Ger yrkeskompetens inom bristyrken som undersköterska, svetsare och kock. Ordlista

Folkhögskola

Fristående skolor med egna kursplaner. Erbjuder allmän kurs (motsvarar gymnasiet) och profilkurser. Det finns cirka 150 folkhögskolor i Sverige.

Vem ansvarar för vad?

Ansvaret för skolan i Sverige är fördelat mellan kommuner och statliga myndigheter.

Kommunen

Huvudman för kommunala skolor. Ansvarar för att alla barn får sin utbildning (skolplikt). Fördelar skolpengen till varje skola.

Skolverket

Statlig myndighet som sätter nationella mål och läroplaner, samlar in statistik och ger stöd till skolorna. Ordlista

Skolinspektionen

Granskar att skolor följer lagar och regler. Genomför tillsyn och kan utfärda förelägganden och viten. Ordlista

SPSM

Specialpedagogiska skolmyndigheten. Driver specialskolorna och ger rådgivning om specialpedagogiskt stöd till andra skolor. Ordlista

Fristående skolor

Skolor med annan huvudman än kommunen, till exempel aktiebolag, stiftelser eller föreningar. De följer samma läroplan och regler som kommunala skolor men har en egen organisation.

Hur finansieras skolan?

Den svenska skolan är avgiftsfri för eleverna. Finansieringen kommer huvudsakligen från kommunalskatt.

Skolpeng

Varje elev "tar med sig" en summa pengar till den skola hen väljer. Beloppet bestäms av kommunen och varierar beroende på skolform och årskurs.

Kommunal budget

Största delen av skolans finansiering kommer från kommunalskatt. Skolan är ofta kommunens enskilt största utgiftspost.

Statsbidrag

Staten fördelar riktade bidrag till kommuner och skolor. Exempel: likvärdighetsbidraget som ska stärka skolor med tuffare förutsättningar.

Fristående skolor

Får samma skolpeng som kommunala skolor. Bidragsbeloppet ska motsvara kommunens genomsnittliga kostnad per elev.

Friskola vs kommunal skola

I Sverige finns både kommunala och fristående skolor. Skillnaderna är mindre än många tror.

Samma regler

Fristående och kommunala skolor följer samma skollag, läroplan och kursplaner. Samma betygskriterier gäller.

Samma finansiering

Båda får skolpeng från kommunen. Beloppet ska vara lika stort oavsett skolform.

Olika huvudman

En kommunal skola drivs av kommunen. En fristående skola kan drivas av ett aktiebolag, en stiftelse, en ekonomisk förening eller en enskild person.

Skillnader i praktiken

Fristående skolor kan ha en pedagogisk profil (t.ex. Montessori eller Waldorf) eller en ämnesinriktning. Val av skola sker via det fria skolvalet.

Läs vår analys: Friskolor vs kommunala skolor i siffror →

Sverige i internationell jämförelse (PISA)

PISA är en internationell undersökning som mäter 15-åringars kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år av OECD.

Resultat 2022

Sverige presterade över OECD-genomsnittet i läsning och naturvetenskap, och ungefär på genomsnittet i matematik.

Trend

Sverige hade en nedgång i PISA-resultat mellan 2000 och 2012. Sedan 2015 syns en återhämtning i alla tre ämnen.

Vad mäter PISA?

PISA mäter inte hur väl elever följer läroplanen, utan hur väl de kan tillämpa kunskap i vardagliga situationer. Urvalet är 15-åringar — i Sverige oftast elever i årskurs 9.

Läs mer om PISA i ordlistan →

Viktiga begrepp

Här är några centrala begrepp som ofta dyker upp i samtal om svensk skola. Alla termer finns förklarade i vår ordlista.

Meritvärde

Summan av elevens 16 bästa betyg i årskurs 9. Maxpoängen är 340. Används vid antagning till gymnasiet.

Lärarbehörighet

Andelen lärare som har lärarexamen och legitimation i de ämnen de undervisar i.

Huvudman

Den organisation som driver en skola — antingen kommunen eller en fristående aktör.

Skolformer

De olika typerna av skolor i Sverige: grundskola, gymnasieskola, specialskola, med mera.

Kostnad per elev

Hur mycket en kommun spenderar per elev och år. Varierar stort mellan kommuner.

Betygsskalan A–F

Sex betygssteg där A är högst och F betyder att eleven inte nått kunskapskraven. Gäller från årskurs 6.

Se hela ordlistan →