Elev/lärare-kvoten anger hur många elever det går per heltidsanställd lärare (räknat som heltidstjänster, inte antal individer). Ett lägre tal innebär att varje lärare ansvarar för färre elever, vilket kan men inte nödvändigtvis betyder mer individuell undervisningstid per elev.
Vad påverkar kvoten?
Kvoten påverkas av flera faktorer utöver antalet anställda lärare: hur undervisningen organiseras (gruppstorlekar, parallellklasser), andel speciallärare och resurslärare, samt hur mycket av lärarnas arbetstid som går till undervisning respektive andra uppgifter. En skola med låg kvot kan ändå ha stora undervisningsgrupper om lärarna har många andra uppdrag.
Rikssnitt och variation
Rikssnittet ligger runt 12 elever per lärare i grundskolan. Kvoten varierar beroende på skolform — gymnasieskolor har ofta högre kvot — och kommuntyp. Små glesbygdsskolor har ibland mycket låga kvoter (under 8), medan stora stadsskolor kan ligga på 15 eller mer.
Kvoten säger inte allt
Elev/lärare-kvoten är ett grovt mått. Den säger inget om undervisningens kvalitet, lärarnas behörighet eller hur resurser fördelas inom skolan. Kvoten bör kombineras med andra mått som lärarbehörighet och kostnad per elev för en mer komplett bild.
Skolkoll hämtar kvotdata från Skolverkets statistik och visar heltidstjänster. Data gäller läsåret 2023/24.