Lärarbehörighet anger andelen lärare som har lärarlegitimation och behörighet i de ämnen de faktiskt undervisar i. Legitimationen utfärdas av Skolverket och kräver en godkänd lärarutbildning. Behörigheten specificerar vilka ämnen och årskurser läraren är kvalificerad att undervisa i.
Varför spelar lärarbehörighet roll?
Forskning visar ett tydligt samband mellan lärarbehörighet och undervisningskvalitet. Behöriga lärare har djupare ämneskunskaper, bättre didaktisk kompetens och mer rättssäker betygssättning. Sedan 2015 får bara legitimerade lärare sätta betyg — obehöriga lärare måste ha en legitimerad kollegas medbedömning.
Rikssnittet och variationen
Rikssnittet för lärarbehörighet i grundskolan ligger runt 70–75 %. Variationen är stor: kommunala skolor har generellt högre behörighet än fristående, och storstäder har ofta lägre behörighet på grund av hård konkurrens om lärare. Glesbygdskommuner och mindre orter utan lärarutbildning har ofta svårt att rekrytera.
Skillnader mellan skolformer
Gymnasieskolor har i regel högre behörighet än grundskolor, delvis för att ämneslärarutbildningen ger direkt behörighet i gymnasieämnen. Förskoleklass och fritidshem har andra krav. Läs mer om skolformerna.
Behörighet på Skolkoll
Skolkoll visar behörighetsdata från Skolverkets lärarregister. Siffran avser heltidstjänster med legitimation och ämnesbehörighet. Observera att siffran kan variera beroende på om vikarier och timanställda räknas in. Data gäller läsåret 2023/24.