Betygsinflation innebär att betyg stiger över tid utan att elevernas faktiska kunskaper ökar i motsvarande grad. Fenomenet har dokumenterats i Sverige av bland annat Skolverket och Riksrevisionen.
Orsaker
I det svenska systemet sätter varje lärare betyg utifrån kursplanens kunskapskrav. Utan extern kontroll kan bedömningen påverkas av konkurrens mellan skolor (både kommunala och fristående), press från elever och föräldrar, samt otydliga kunskapskrav. Fritt skolval kan förstärka incitamenten att sätta höga betyg för att behålla elever.
Hur mäts betygsinflation?
En vanlig metod är att jämföra slutbetyg med resultat på nationella prov. Om slutbetygen konsekvent är högre än provbetygen tyder det på inflation. Skolinspektionen granskar avvikelser som en del av sin tillsyn.