Ordlista

Meritvärde åk 9

Meritvärdet är summan av en elevs 16 bästa betyg i slutet av årskurs 9. Varje betyg ger poäng: A=20, B=17.5, C=15, D=12.5, E=10, F=0. Maxvärde är 340 poäng. En elev som har C i alla ämnen har ett meritvärde på 240.

Skolans meritvärde är genomsnittet av alla elevers meritvärden. Rikssnittet ligger runt 225–230 poäng. Meritvärdet påverkas starkt av elevernas socioekonomiska bakgrund — en skola med högt meritvärde behöver inte vara en bättre skola, och vice versa.

Lärarbehörighet (behöriga lärare %)

Andelen lärare som har lärarlegitimation och behörighet i de ämnen de undervisar i. En behörig lärare har genomgått godkänd lärarutbildning och fått legitimation från Skolverket.

Rikssnittet ligger runt 70–75 %. Kommunala skolor har generellt högre behörighet än fristående, och storstäder har ofta lägre behörighet på grund av lärarbrist.

Elev/lärare-kvot

Antal elever per heltidsanställd lärare (räknat som heltidstjänster). Ett lägre tal innebär fler lärare per elev, vilket kan men inte nödvändigtvis betyder mer undervisningstid per elev.

Rikssnittet ligger runt 12 elever per lärare. Kvoten varierar kraftigt beroende på skolform — gymnasieskolor har ofta högre tal än grundskolor.

Behörighet yrkesprogram (behörighet YR)

Andelen elever i årskurs 9 som uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram. Kravet är godkänt betyg (minst E) i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt minst 5 andra ämnen — totalt 8 ämnen.

Rikssnittet ligger runt 85–87 %.

Skolformer

GR — Grundskola

Obligatorisk skola, årskurs 1–9 (ibland F–9 med förskoleklass)

GY — Gymnasieskola

Frivillig skola efter grundskolan, program på 3 år

FKLASS — Förskoleklass

Obligatorisk förberedande klass för 6-åringar

FTH — Fritidshem

Kompletterande pedagogisk verksamhet utanför skoltid

GRAN — Grundsärskola

Anpassad grundskola för elever med intellektuell funktionsnedsättning

GYAN — Gymnasiesärskola

Anpassad gymnasieskola för elever med intellektuell funktionsnedsättning

SP — Specialskola

Statlig skola för elever med vissa funktionsnedsättningar

SAM — Sameskola

Grundskola med samisk profil i norra Sverige

Huvudman och huvudmantyp

Huvudmannen är den organisation som driver skolan — en kommun, en stiftelse eller ett aktiebolag. Kommunala skolor drivs av kommunen. Enskilda (fristående) skolor drivs av privata aktörer och finansieras via skolpeng.

Koncern

Många fristående skolor ägs av företag som ingår i en koncern — en grupp bolag med gemensamt moderbolag. Skolkoll identifierar koncerntillhörighet via Bolagsverkets ägardata. Stora koncerner är t.ex. Academedia, Internationella Engelska Skolan och Kunskapsskolan.

Kostnad per elev

Kommunens totala kostnad för grundskolan dividerat med antal elever (från Kolada, KPI N15033). Inkluderar undervisning, lokaler, skolmåltider och elevhälsa. Varierar kraftigt mellan kommuner — från under 100 000 kr till över 200 000 kr per elev och år.

NP-resultat (nationella prov)

Andelen elever som fått provbetyg A–B på de nationella proven i svenska, engelska respektive matematik i årskurs 9. NP-resultaten ger en extern kontrollpunkt utöver de satta betygen.

Skolöken

Begreppet "skolöken" används i debatten om kommuner med mycket få eller inga grundskolor. Skolkoll definierar skolöken som kommuner med högst 2 aktiva grundskolor — dessa markeras med röd ram på skolökenskartan. Det innebär inte att barn i dessa kommuner saknar skolplats — de kan pendla till skolor i grannkommuner — men valfriheten är i praktiken obefintlig.

DeSO-område

Demografiska statistikområden är SCB:s indelning av Sverige i ca 6 000 småområden med 700–2 700 invånare vardera. Skolkoll använder DeSO för socioekonomisk analys — att koppla skolor till data om utbildningsnivå och inkomstnivå i närområdet.