Är stora skolor bättre — eller sämre — än små? Vi har delat in 1570 grundskolor med meritvärde i fyra storleksklasser och jämfört resultaten.
Resultat per storleksklass
| Storleksklass | Antal skolor | Snitt merit | Beh. lärare | Elev/lärare |
|---|---|---|---|---|
| Små (<100 elever) | 69 | 191,3 | 53,2 % | 7,2 |
| Mellanstora (100–299) | 578 | 224,6 | 66,4 % | 11,2 |
| Stora (300–499) | 534 | 225,6 | 71,5 % | 12,4 |
| Mycket stora (500+) | 389 | 239,9 | 75,7 % | 13,5 |
Små skolor (<100)
191
Snitt meritvärde
69 skolor • 70 % fristående
Stora skolor (500+)
240
Snitt meritvärde
389 skolor • 22 % fristående
Vad förklarar skillnaderna?
Skolstorlek samvarierar med andra faktorer: små skolor finns oftare i glesbygd med svårare rekryteringsläge, medan stora skolor ofta ligger i storstadsområden med annorlunda elevunderlag. Elev/lärare-kvoten är relativt jämn oavsett storlek, men lärarbehörigheten varierar mer.
Slutsatsen? Storlek i sig är inte avgörande — det är kontexten som spelar roll. Se berättelsen om inkomst och skolresultat för mer om hur demografi påverkar resultaten.