24 Visualiseringar
Interaktiva perspektiv på Sveriges skollandskap — kartor, fördelningar, rankingar och jämförelser.
Kartor
Samband
Fördelningar
Rankingar
Strukturella
Jämförelser
Socioekonomi & trender
Laddar skoldata…
1. Kommunkartan
290 kommuner färglagda efter valfri metrik.
De flesta av oss har en bild av att Stockholm och storstäderna har de bästa skolorna. Men färglägg kartan efter meritvärde och mönstret är mer nyanserat än så — det finns kommuner i Norrlands inland som överträffar förorterna. Byt metrik och se hur bilden förändras helt.
2. Länskartan
21 län med regionala mönster i skolresultat.
När vi zoomar ut från enskilda kommuner till länsnivå framträder Sveriges stora regionala klyftor. Södra Sverige och universitetslänen tenderar att ha högre lärarbehörighet — men är det för att lärare vill bo där, eller för att lönerna är högre?
3. Varje skola på kartan
Varje skola en cirkel — storleken visar elevantal, färgen meritvärde.
Här ser du varje enskild skola på sin geografiska plats. De stora cirklarna i storstäderna är lätta att hitta — men zooma in i Norrland och du ser små skolor som lyser med höga meritvärden.
4. Friskola vs Kommun
Kommunala och enskilda huvudmän sida vid sida.
Friskolorna är inte jämnt spridda över landet. Enskilda huvudmän koncentreras till tätorter och förorter där elevunderlaget är stort. I glesbygden dominerar kommunala skolor nästan helt.
5. Skolöknen
Kommuner med få eller inga aktiva grundskolor.
I en del kommuner finns bara en enda grundskola — och i några fall ingen alls. För familjer i dessa ”skolöknar” innebär det långa skolskjutsar och begränsad valfrihet.
6. Behörighet vs Meritvärde
Varje bubbla en skola. Storlek = elevantal.
Verkligheten är en molnformation. Skolor med hög lärarbehörighet tenderar att ha högre meritvärden — men det finns gott om undantag.
7. Elevtäthet vs Resultat
Elever per lärare mot genomsnittligt NP-resultat.
Mindre klasser ger bättre resultat — eller? Titta på molnet av bubblor och sök efter lutningen.
8. Gymnasieskolor
Examensgrad mot betygspoäng för varje gymnasieskola.
På gymnasiet mäter vi två saker som borde hålla ihop men inte alltid gör det: hur stor andel som tar examen och vilka betygspoäng de får.
9. Meritvärde åk 9
Fördelningskurva uppdelad på kommunal och enskild huvudman.
Här är frågan alla vill ha svar på: ger friskolor högre betyg? Jämför de två fördelningarna.
10. NP-resultat
Varje prick en skola. Nationella prov i svenska, engelska och matte.
Nationella proven är det närmaste vi kommer en oberoende mätning av vad eleverna faktiskt kan.
11. Lärarbehörighet per län
21 län jämförda — välj ”Jämför” för kommunal vs enskild.
Lärarbehörighet är kanske den viktigaste enskilda faktorn som skolpolitiken faktiskt kan påverka.
12. Skolstorlek per skolform
Överlappande fördelningskurvor för olika skolformer.
De överlappande kurvorna avslöjar varje skolforms ”personlighet”.
13. Kommun vs rikssnitt
Varje kommun över eller under rikssnittet i meritvärde.
”Över eller under?” — det är den enklaste frågan man kan ställa om en kommun.
14. Kommunranking
Byt metrik och se hur rankingen förändras.
Svaret beror helt på vad du mäter.
15. Största huvudmän
De 20 största enskilda huvudmännen — elevantal och meritvärde.
Friskolesektorn domineras av en handfull stora koncerner.
16. Kommunprofil
Välj kommuner och jämför profiler i 5 dimensioner.
Varje kommun har en unik ”fingeravtrycks”-profil.
17. Skolformsfördelning
Koncentriska ringar — skolform, huvudmantyp, status.
Från mitten och utåt: först skolform, sedan huvudman, sedan status.
18. Elevflöden
Hur fördelas elever från huvudmantyp till skolform till region?
Följ flödet: från huvudmantyp, genom skolform, ut till region.
19. Meritvärde vs NP-resultat
Kommun och enskild jämförda med trendlinjer.
Här är elefanten i rummet: om betyg sattes rättvist borde meritvärdet korrelera starkt med nationella proven.
20. Socioekonomisk korrelation
Varje bubbla en kommun. Storlek = antal skolor, färg = friskoleandel.
Demografi förklarar mer än pedagogik.
21. Koncernernas marknadsandel
Yta = antal elever. Färg = snitt meritvärde.
Friskolesektorn är koncentrerad.
22. Utbildningsnivå
Andel invånare med vald utbildningsnivå per kommun.
Universitetskommunerna lyser tydligt.
23. Historiska trender
Rikssnitt över tid — kommunala vs enskilda.
Var är vi på väg?
24. Inkomstgap
Skillnad i medianinkomst mellan män och kvinnor per kommun.
Gapet varierar kraftigt.