Laddar skoldata…
Lärarbristen — vilka kommuner drabbas hårdast?
Behöriga lärare är ojämnt fördelade. Här är kartan över bristen.
Sverige har brist på behöriga lärare — men bristen är inte jämnt fördelad. Vissa regioner har över 80 % behöriga, andra under 60 %. Tre visualiseringar visar var bristen är störst, hur den samvarierar med skolresultat, och vilken roll elevtätheten spelar.
Länsvis behörighet — stora regionala klyftor
Behöriga lärare samlas i universitetsstäder och storstadsregioner. Norrlandslänen och delar av mellansverige har betydligt lägre andel. Jämför kommunala och enskilda huvudmän för att se en ytterligare dimension.
Lärarbehörighet per län — jämför kommunala och enskilda.
Öppna Lärarbehörighet per län i fullstorlek →Ger behöriga lärare bättre resultat?
Sambandet finns — men det är svagare än man intuitivt tror. Skolor med hög behörighet tenderar att ha högre meritvärden, men spridningen är stor. Lärarkvalitet samvarierar med socioekonomiska faktorer, vilket gör det svårt att isolera effekten.
Varje bubbla en skola. X-axel: behörighet, Y-axel: meritvärde, storlek: elevantal.
Öppna Behörighet vs Meritvärde i fullstorlek →Elevtäthet — spelar klasstorlek roll?
Kommuner med lärarbrist kompenserar ibland med större klasser. Men stämmer det att större klasser ger sämre resultat? Datan visar ett svagt negativt samband — men under en viss tröskel spelar andra faktorer större roll.
Elever per lärare mot NP-resultat. Sambandet är svagare än förväntat.
Öppna Elevtäthet vs Resultat i fullstorlek →Lärarbehörighet är en av de viktigaste faktorerna som skolpolitiken faktiskt kan påverka. Man kan inte lagstifta bort socioekonomisk ojämlikhet — men man kan göra läraryrket attraktivt nog att kompetenta lärare söker sig dit de behövs mest.
De kommuner som lyckas attrahera behöriga lärare trots geografiska nackdelar — med konkurrenskraftiga löner, bra arbetsmiljö och tydligt ledarskap — visar att det går att bryta mönstret.